Något jag har lärt mig under det senaste året under förberedelserna inför och genomförandet av Paris-Brest-Paris och allt som kom efter loppet är att jag cyklar lika mycket med huvudet som med benen.

Att gå upp klockan fem på morgonen flera dagar i veckan för att sitta på cykeln klockan sex och köra i två timmar med ett leende på läpparna oavsett om det var bra väder eller uselt regnväder var inga problem alls.

Ett annat exempel är att trots att jag tidigare aldrig kört mer än 40 mil i ett sträck fanns det inte en gnutta tvivel i mitt huvud att jag skulle klara av loppet när jag stod på startlinjen för PBP med 123 mil framför mig. Och detta trots att väderprognosen pratade om regn genom alla 90 timmarna, något som skulle visa sig mer eller mindre slå in.

Jag hade huvudet med mig helt enkelt. Och så klart ett jäkla bra mål att jobba mot.

Väl hemma igen fanns det inte så många mål kvar, i alla fall vad gäller cyklandet. Egentligen är det ju ett sundhetstecken att den nästan löjliga fokuseringen på cyklandet och PBP inte finns där längre. För att jag skulle fokusera så mycket på PBP har min familj fått ställa upp en hel del, och så kan man inte hålla på allt för länge. Men att komma igång med träningen igen var inte helt lätt.

I helgen har jag kört en rad test i Aktivitus monter på cykelmässan i Göteborg. Då kändes det ganska tydligt att skallen inte var med helt.

Trots att jag försökte peppa mig själv i torsdags att kämpa pÃ¥ ända in i kaklet kändes det som jag avbröt för tidigt. Kadensen hann inte ens gÃ¥ ner innan skallen tyckte att det var dags att avbryta. Beige…

På fredagens test var jag på förhand inställd på att resultatet borde bli sämre om man kör test två dagar på raken. Tänker man att det kommer gå åt helvete finns det bara en sak som är säker – det går åt helvete.

Resultatet blev att jag blev förbannad på mig själv och gett mig själva faaaan på att köra stenhårt imorgon klockan 11 när jag skall köra helgens sista testomgång.

Jag struntar egentligen i om siffrorna är bättre än i torsdags, men jag ska banne mig inte gå därifrån utan att känna att jag körde så stenhårt som jag kunde.

Imorgon skall skallen vara med helt enkelt. Nu jäääävlar!!

» Aktivitus