IgÃ¥r var det tänkt att jag skulle köra ett intervallpass, men halvvägs in var det tvärstopp. Trots att jag skött mig med näringsintaget och sÃ¥ sÃ¥ gick det bara inte längre. Klart underlig känsla. Det var lite sÃ¥ i förra veckan pÃ¥ rundan i Ludvika ocksÃ¥ men nu var det tokstopp. SÃ¥ det var bara att duscha, byta om och gÃ¥ hem och äta. Det kändes som det blev bättre men efter en stund brakade helvetet loss och det var som om all energi rann ur mig och magen tokprotesterade. SÃ¥ natten spenderades till hälften vojjande i sängen och till hälften pÃ¥ toaletten. Bläää…
Klockan halv fem pÃ¥ morgonen började det lugna ner sig och kroppen gick in i rejäl koma vilket resulterade i att jag vaknade till liv ordentligt först nu klockan tvÃ¥ mitt pÃ¥ dagen. Och kroppen fullständigt skriiiiker ”gÃ¥ och lägg dig igeeeeen!!!”.
Jag gillar inte att vara sjuk…
det gÃ¥r ju en massa sÃ¥danhär ”skit” just nu ocksÃ¥.
Krya på dig
Med avbrott för några få minuter av vakenhet här och där har jag sovit i 15 timmar nu. Woooot?!
jag drog 13 timmar mellan tisdag o onsdag.
galet.