I helgen var det dags för mastodontkonserten Live Earth. Ett sanslöst viktigt ämne men en ack så trist konsert om ni frågar mig. Förutom en stund då Spinal Tap intod scenen.
Deras andra lÃ¥t var ”Big Bottom” som innehÃ¥ller sÃ¥n poesi som textraderna:
The bigger the cushion, the sweeter the pushin’
That’s what I said
The looser the waistband, the deeper the quicksand
Or so I have read
LÃ¥ten spelades pÃ¥ enbart trummor och….basgitarrer. En herrans massa basgitarrer.
Med på scenen fanns basister från bland annat Beastie Boys, Metallica, Bloc Party, Foo Fighters och Madonnas band som rockade loss med sina basar. Och jag räknat rätt så var det 17 basister på scenen.
Basisterna presenterades som ”every bass player in the known universe”.
Underbart med lite humor i all grÃ¥ tristhet. Som t ex The Police och Shakira…
These go to eleven!
Har du inte sett filmen ”This i Spinal Tap” sÃ¥ har du missat nÃ¥t!
» This is Spinal Tap 
» Live Earth
Jag satt som ett stort frÃ¥getecken framför tv:n. ”Är det här ett skämt, tänkte jag, ”eller är det ett riktigt band?”.
Christer, ge mig svar!
Hehe. Känner du inte igen skådisarna?
Mannen som kom in och presenterade dom var den som regisserade filmen – Rob Reiner. Sen är det skådisar hela bunten.
Lelle pôjk! Hyr filmen! Anledningen till att alla de här basisterna ställde upp var helt enkelt för att Spinal Tap för evigt förstört myten om hur dte fungerar på en rockturné.
Ah, du MÃ…STE se filmen!!
Jag kände igen han frÃ¥n The Office, fast han presenterade ju bara snubben i Keps (Rob Reiner alltsÃ¥?…) egentligen och hade inget med bandet att göra.
Du är för ung…
In pÃ¥ Piratkajen nu och ”lÃ¥na” filmen. Den MÃ…STE finnas där…