Extern service på själva banan är strängeligen förbjuden under PBP.

Så de servicebilar man har med sig får bara vara med i depåerna som finns med ungefär 10 mils mellanrum, vilket gör att dom kör en annan rutt.

När vi cyklister kör raka vägen mellan Paris och Brest och tillbaks kör bilarna en egen rutt som liknar en ”sÃ¥gtand” och dyker ner i depÃ¥erna.

Jag kommer ha med mig ett skönt supportteam med tre oerhört trevliga och glada cyklister som åker i min servicebil och peppar på mig i depåerna. Bakom bilen finns vårt rullande högkvarter i form av en jättefin husvagn med sängar, toalett, dusch och maaaaassor av godis.

Behövs allt det här? Det beror på hur man ser det. Det finns sängplats att hyra i depåerna och där kan man också köpa mat att äta. Fördelen med egen support är så klart att jag slipper stå i de ibland långa köerna i depåerna och vet exakt vad jag har med mig i matväg. Ju kortare tid som går åt till att stå i kö, desto längre tid kan jag sova – vilket så klart är väldigt viktigt med tanke på att vi pratar om ett fåtal timmars sömn per dygn.

Och så vet jag att jag alltid kommer mötas av tre glada ansikten som tjoar och hejar var tionde mil i depåerna. Bara en sån sak!