När jag var åskådare på crosstävlingen i helgen halkade jag i lervällingen och lyckades sträcka nånting under revbenen.

Resultatet:
Att hosta – gör ont
Att nysa – gör jävligt ont
Att fÃ¥ en ”kolsyrepys” när man druckit en dricka – gör ont som en nys fast under längre tid
Att försöka öka takten på spinningen – gör ont och är irriterande
Att försöka stå upp på spinningen – gör ont och gör mig arg
Att vrida sig i sängen – gör förbannat ont och gör att jag undrar varför jag skulle vända på mig
Att försöka komma ur sängen – Gör ont och är ett helt äventyr i sig självt.
Att skratta för att det gör ont – gör ännu mer ont vilket gör att jag skrattar ännu mer vilket leder till att det gör ännu ännu mer ont.

I princip allt som inte är exakt som det jag gjorde sekunden innan gör ont.

Så här mycket löjliga skador som jag haft det senaste året tror jag knappast att jag haft i hela mitt liv. Visst – de allra flesta har berott på att jag dammat i backen när jag cyklat och som följd av loppet i Frankrike, dvs helt självförvållade skador.

Men hur patetiskt är det inte att bli skadad av att titta pÃ¥ folk som hÃ¥ller pÃ¥ med vettvilliga saker pÃ¥ cyklar…?

Frisk nu tack!