Idag var jag på plats på gymmet för att köra ett eget pass. I omklädningsrummet upptäckte jag fuckup #1: pulsbandet kvar hemma. Segt när man skall köra pulsbaserad träning. Men skit samma, bara bita ihop och köra på känn.

Två sekunder senare, dags för fuckup #2: inga strumpor. Men va faaan! Fast det var ju inte hela världen, strumpor kan man köra utan.

En bit in på passet irriterade jag mig på att det kändes skumt mellan byxornas hängslen och tröjan. Till slut tog jag av mig tröjan (satt ensam i cykelsalen) och märkte att en strumpa satt mellan hängslet och axeln. Hur faaasiken hamnade den där? Fuckup #3 helt klart.

Den sista intervallen skulle vara 15 minuter lång, men av nån outgrundlig anledning hade jag fimpat ös-musiken redan efter 10 minuter och soft nervarvningsmusik ljöd i högtalarna. Fuckup #4. 

Vid det här laget hade jag redan börjat inse att det här inte var min dag så jag nöjde mig med de minuter jag fått ihop och bestämde mig för att det var lika bra att bli av med cyklandet så fort som möjligt för den här dagen.

Vad mer kunde nu gå fel?! 

På väg in till duschen upptäcktes fuckup #5: duschtvålen låg kvar hemma. En sån dag. Snacka om twilight zone!

Under alla de år jag tränat har jag aldrig glömt en enda av dessa saker innan. Så statistiskt sett var det väl dags nu. TIll nästa träning skall allt dock kollas, dubbelkollas och kollas igen.

Bilden är lånad från Despair.com