I fredags fick jag reda på att en kompis tvingats genomgå en dubbel lungtransplantantation och sen dess ligger nersövd på grund av komplikationerna efter operationen.
Att läsa hans frus blogg om livet innan och efter transplantationen och våndan över att vänta på en lämplig donator var allt annat än en upplyftande läsning och fick mig att börja fundera på hur jag själv ställer mig till att bli donator. Det har ju pratats om det i flera år men det är ju liksom nåt som oftast känns så oerhört fjärran vilket gjort att åtminstone jag inte orkat ta tag i det tidigare.
Att folk slår ifrån sig den här jobbiga tanken är nåt donationsmyndigheterna i Europa har insett. För att få oss att göra vår vilja känd har man bestämt att den 14 oktober, dvs igår, skall vara den europeiska donationsdagen.
Har du anmält dig?
