Nu på morgonen kom jag och familjen hem till Sverige igen efter att vi varit fyra dagar i ett sommarvarmt Prag. Snacka om att få sina förutfattade meningar omkullkastade. Och det rejält!
Med resan till Budapest med gymnasieklassen för en herrans massa år sen i minne har min inställning sen dess varit – aldrig mera östeuropa!
Men när min svärfar, som ursprungligen kommer från Tjeckien, ville ta oss med till Prag åkte vi självklart med.
FlyMe flyger direkt till Prag från Landvetter och efter bara en timma och 20 minuters flygning stod vi på Prags flygplats. Borta var alla barska tullare som man mindes från resan genom östeuropa och istället möttes man av en supermodern och smidigt fungerande flygplats. Rätt ut till taxikön och jajjemen, fast (och lågt) pris in till stan och en gubbe som höll ordning på kön. Hur många gånger har man inte blivit blåst på sjukt dyra taxiresor i Stockholm?
Att säga att Prag Ã¥ter igen blomstrar efter att kommunismen släppt sitt grepp om staden är inte en överdrift. Man kunde gÃ¥ runt precis hur länge som helst och bara faschineras av de sanslöst utsmyckade husen som man rustat upp ordentligt efter det tidigare förfallet. Carina kallade husen för ”riktiga gräddbakelser” och beskrivningen är inte helt illa.
Och förutom alla fina hus sÃ¥ var det torg och kyrkor, kyrkor och Ã¥ter kyrkor. I Prag har man byggt kyrkor pÃ¥ samma sätt som vÃ¥ra kära mobiloperatörer byggt 3G-master, dvs max inom ett stenkasts avstÃ¥nd. Det sägs att det finns över 1.000 kyrkor i Prag och det förvÃ¥nar mig inte. Mycket guld är det…
Som turiststad är Prag grymt enkel för oss som pratar engelska. De allra flesta pratar bra engelska och i princip överallt står det på engelska i affärer och liknande saker. Att man dessutom inte möttes av nåt jidder i affärer som man kan råka ut för på andra turiststäder var också väldigt skönt. Det var bara trevliga leenden och hjälpsamhet man möttes av. Man har verkligen satsat på att få oss turisterna att komma till staden och att få oss att trivas.
En annan positiv överraskning var att det var sÃ¥ jäkla billigt. Visst – kläder och sÃ¥nt som säljs pÃ¥ de stora kedjorna kostar som här hemma men mat och liknande var fortfarande väldigt billigt. Där jag och Matilda lätt fick betala över 40 kronor för en simpel Magnum (ja, vi är en smula glass-knäppa i familjen) pÃ¥ Champs-Élysées i somras sÃ¥ kostade den 8 kronor pÃ¥ ”fina gatan” i Prag. Samma sak var det med middagsmat. Det var nog banne mig tätare mellan restaurangerna i Prag än till och med New York. Men där man i USA smäller upp fast food-restauranger vägg i vägg med varandra var det fina och mysiga restauranger med allt ifrÃ¥n sushi till tjeckisk mat i Prag. med Carinas pappa som guide Ã¥t vi en hel del tjeckisk mat. Visst…mycket brun mat är det. Och stabbigt sÃ¥ det förslÃ¥r. Men jäsiken va gott!
För att se så mycket som möjligt av stan satsade vi på att promenera så mycket som möjligt. Vi var ute från tidiga förmiddagen till sena kvällen och när vi åkte hem visade stegmätaren på fem mil totalt under de fyra dagarna så vi har verkligen sett en massa av staden. Det kändes riktigt skönt att kroppen kommit tillbaka en smula efter den senaste veckans förkylning och hosta.
Jag tror inte att jag skulle våga mig på att cykla inne i stan med tanke på alla spårvagnsspår som går kors och tvärs på de ofta kullerstensbelagda gatorna. Vi såg en massa bilar som hade cyklar på taket, men väldigt få som verkligen cyklade. Troligtvis så är det så att man tar bilen ut ur stan och cyklar på mindre vägar där.
Jag antar att det märks det att jag gillade Prag? Hit kommer jag absolut att återvända till!
Hej Christer. En kommentar om att cykla i Prag (utdrag från min reseskildring från juli 2006):
”Jag hade lite bröd, tomat och frukt kvar som blev frukost tisdag morgon. Cyklade till Breclav och köpte tÃ¥gbiljett till Prag (för 150 Skr). Först hann jag med lunch, bad och fika innan tÃ¥get avgick kl 13.30. De 314 km till Prag tog knappt tre timmar i ett modernt snabbtÃ¥g där jag, efter att ha plockat av alla väskor, hängde upp cykeln i samma vagn som jag satt i. Denna (och varje?) vagn hade plats för tre cyklar. Jag har tidigare Ã¥kt tÃ¥g till Tjeckiens huvudstad och kände till järnvägsstationen. Väl framme vid tÃ¥gets slutstation i Prag kände jag ändÃ¥ inte riktigt igen mig. Men cyklade Ã¥t det hÃ¥llet â€som jag trodde jag skulleâ€. FrÃ¥gade efter Nationalmuzeum, fick bekräftat att jag var pÃ¥ rätt väg men ocksÃ¥ att det var en annan järnvägstation – pÃ¥ â€fel†sida floden. Genom svarta underjordiska gÃ¥ngar, pÃ¥ trottoarer, mot enkelriktat kom jag sÃ¥ smÃ¥ningom fram dit jag ville – till en bokaffär pÃ¥ en central gata. Ock köpte cykelkarta för sträckan norrut mot tyska gränsen. Sedan kunde jag följa en stadskarta till Zizkov camping (enkel standard). PÃ¥ kvällen Ã¥kte jag buss fram och tillbaka för en kort visit i centrum.
Nästa dag, onsdag den 26:e juli lämnade jag Prag. Det tog cirka 35 minuter för att efter 8,5 km vara helt ute pÃ¥ landet. Cyklade efter karta och pÃ¥ känsla samt följde skyltar Mlada Boleslav som jag kände igen sedan förr. Jag fick se en vägskylt visande mot Satalice som var â€Ã¥t rätt hÃ¥llâ€. Det blev mycket koll pÃ¥ den utmärkta kartan och jag kunde trixa fram pÃ¥ fina smÃ¥vägar.”
Jag har flugit till och haft Prag som utgångspunkt för två tidigare cykelsemestrar.
(Jag har varit med HCKs söndags-cykelturer 2 ggr i höst, jättekul. Men min cykel och motionsträning är nog inte tillräcklig ens för 24 gänget. Om ni har/ordnar en grupp för lÃ¥ngfärdscyklister – fart ca 20-22 – skulle det vara intressant!!)
Hälsningar Göte