Idag var det dags för registrering inför starten imorgon. Egentligen skulle vi få cyklarna inspekterade men eftersom det regnade på morgonen bestämde de franska funktionärerna sig för att dom hellre höll sig inomhus och skjöt helt sonika upp inspektionen till imorgon.

Starten ligger 15 kilometer frÃ¥n vÃ¥r camping sÃ¥ jag cyklade dit pÃ¥ morgonen. Att frÃ¥ga fransmän om vägbeskrivningar visade sig vara lika tillförlitligt som SMHI’s väderprognoser. Tre fransoser gav mig tre olika riktningar pÃ¥ en kilometer. Den sista pekade i den riktning som min camping ligger. Nähä du lilla fransman, den gick jag inte pÃ¥! Men genom att slÃ¥ följe med lite andra randonneurer hittade vi till slut fram till starten.

Att äntligen vara framme på området och veta att det var hit man längtat i ett års tid var mäktigt. Att de småstressade franska funktionärerna småskällde på mig gjorde liksom inget. Dom verkade småskälla på alla.

Här är en lista över saker jag fått småskäll för idag:
* Jag stannade när en funktionär höll upp handen och sa ”Stop!”. Han fattade dock inte varför jag stannade utan kollade pÃ¥ mig som om jag vore en idiot och tyckte jag skulle köra igen
* Jag hade inte en liten kontroll-lapp pÃ¥ cykeln. Kan förstÃ¥s bero pÃ¥ att mannen var den första som delade ut dom och det var fysiskt omöjligt att ha en innan man passerat honom…
* För att jag inte ville ha loppet cykelflaska. Man måste ta emot ett ex av loppet cykelflaska, annars är man en ond människa.
* Jag frågade om det gick att byta storlek på loppets cykeltröja och fick ta emot det fördröjda skället som egentligen den 50-åriga svenska, och extremt dryga, cyklisten innan mig i kön förtjänade. Så illa som han bar sig åt borde han inte fått köra i den svenska tröjan.
* Jag saknade en lapp visade att jag och cykeln hörde ihop när jag skulle lämna omrÃ¥det. Det där var när jag tänker pÃ¥ det mitt fel sÃ¥ den förtjänade jag…

Men va fan, det är ju ingen idé att bli förbannad. Vi e ju i Frankrike liksom…

Allt löste sig genom att jag log lite, slängde in ett ”pardon” eller ”I’m from Sweeeeeden” som Filip Hammar och Fredrik Wikingsson tipsade om i sitt grymma sommarprogram.

Under dagen snackade jag med en massa trevliga cyklister, svenskar och andra, som alla (förutom den dryga 50-Ã¥ringen dÃ¥…) var pÃ¥ toppenhumör. Snyggaste nationströjan är helt klart Australiens tröja. En sÃ¥n skall jag byta till mig efter mÃ¥lgÃ¥ngen! Överraskande nog var flera av australiensarna intresserade av den svenska tröjan. Antar att Comic Sans är stor i Australien… Det är bortom mitt förstÃ¥nd men om det leder till att jag kan byta till mig en cool aussietröja sÃ¥ är inte jag den som klagar. Italienarnas var ruskigt snygg ocksÃ¥.

Resten av supportgänget har varit inne i Paris nu på eftermiddagen och kvällen, själv har jag pillar med cykeln och förberett för starten imorgon.

Bara en dag kvar nu!!