Vad ger man en 40-åring som inte önskar sig nåt särskilt?
På födelsedagsfesten i lördags fick jag massor av fina, kluriga och roliga saker från kompisarna.
Mina arbetskompisar fattade poängen helt och gav mig ett Wii-spel. Satan i gatan va kul! Fast…nu har jag lite tennisarmbÃ¥ge efter att ha stÃ¥tt och svingat tennisracketet i nÃ¥n timma.
Födelsedagsfikat pÃ¥ jobbet blev sÃ¥ klart…donuts! Femtio donuts upplagda pÃ¥ ett fat är helt klart en imponerande syn av tomma kalorier, fett och socker. Mums! Snacka om klippt och skuret frÃ¥n en dÃ¥lig tv-polisserie.
Men hur fasiken klarar poliserna av att äta alla dessa donuts? Den första var smaskens, den andra god. Men den fjärde visste var den tog för då började jag må lite illa. Men va – det kostar att ligga på topp!
Tack alla kompisar för alla kul presenter och glada sms och digitala meddelanden!
Nu är man avundsjuk! Det är nästan sÃ¥ att jag skulle vilja vara tvÃ¥ Ã¥r äldre och ocksÃ¥ har fyllt 40…
Eller… NÄÄÄJ!
Glad att du hade kul Christer.