Paris-Brest-Paris är ett lopp med anor ända tillbaks till 1891 då det först arrangerades. Inom långdistanscyklingen betraktas det av många som det stora loppet och samlar varje gång det arrangeras vart fjärde år runt 4.000 cyklister från hela världen.

Långloppens långlopp
Paris-Brest-Paris är sen länge betraktad som långloppens långlopp inom cykelsporten. Deltagarna skall under max 90 timmar ta sig längst de 120 milen från Paris till Brest och tillbaka längs en kuperad bana med över 10.000 höjdmeter. Längs vägen finns 13 kontrollstationer som cyklisterna måste passera. Följebilar och liknande assistans är strikt förbjudet vilket gör att cyklisterna måste ha med sig det som kan tänkas behövas i form av kläder och reservdelar på cykeln. Att cykla på nattetid är nästan ett måste för att hinna med tidsgränserna, varför alla cyklar är utrustade med belysning.

Sömn. Eller…att trampa pÃ¥ trots brist pÃ¥ sömn
För att få den sömn som krävs kan cyklisterna övernatta vid kontrollstationerna längs vägen. Men många är de historier som berättar om hur lokalbefolkningen längs banan upplåter sina hem till de trötta cyklisterna så att de får vila sig några timmar.
Som vid all fysisk aktivitet som pÃ¥gÃ¥r kontinuerligt under väldigt lÃ¥ng tid ställer loppet lika stora krav pÃ¥ ett stadigt psyke som en god fysik. När nattmörkret faller pÃ¥ och backarna bara verkar peka uppÃ¥t vill det till att man är överens med sin skalle. För cykeln mÃ¥ste trampas framÃ¥t om man skall komma till mÃ¥let…

Stora mängder energi
För att genomföra ett lopp som Paris-Brest-Paris går det självklart åt enorma mängder energi. I princip får man se till att man småäter konstant.
Min klubbkamrat Christian Behre som kört loppet vid tvÃ¥ tillfällen tidigare har räknat ut att han under de fyra dagarna Paris-Brest-Paris 2003 pÃ¥gick konsumerade 17 middagsmÃ¥l, 30 bananer och 30 liter vatten. Det gÃ¥r Ã¥t en del helt klart…

Förberedelser
SÃ¥…bara att hoppa upp pÃ¥ cykeln och börja trampa dÃ¥…? Inte riktigt. Organisatörerna kräver att man under samma Ã¥r som loppet gÃ¥r skall ha kört fyra stycken kvalificeringslopp pÃ¥ 200, 300, 400 och 600 km. Dessa organiseras runt om i världen, bland annat i Göteborg, mellan mars och juli. Först efter att man klarat av dessa kan man anmäla sig.
Givetvis måste man spendera en massa tid på cykeln innan man ens tänker tanken på att utsätta sig för 120 mil cykling. De flesta deltagarna har cyklat cirka 1000 mil sen årsskiftet när de kommer till starten i augusti.

Läs mer
» Loppets historia i korthet
» Christian Behres berättelse från 2003
» Loppets hemsida