Det är sällan Fletch i Depeche Mode plockar pluspoäng hos mig men nu får han, och resten av Depecharna, massor. Det är nåt speciellt med tyskhumor!
Tack till Andi som tipsade!
Det är sällan Fletch i Depeche Mode plockar pluspoäng hos mig men nu får han, och resten av Depecharna, massor. Det är nåt speciellt med tyskhumor!
Tack till Andi som tipsade!
22 cyklister som kämpar tillsammans mot vinden och backarna. Underbar känsla!
Jag ligger femma från slutet i bilden med rödvit tröja och rödsvarta byxor.
Tack till Tove som fotade.
Ett foto pÃ¥ Nils Tanaka jag tagit som jag dessutom är med i. Av misstag dessutom…
En av mina Vätternkompisar de senaste åren – Örjan från Onyx-gänget i Borås. Fotad innan starten i fredags.
En panorama-bild från startplatsen alldeles innan 20-milagängen skulle rulla iväg i fredags morse. Bilden består av elva bilder som satts samman så att man ser 180° brett. Funkade ju riktigt bra, även om det blev lite fattigt innehåll i själva bilden.
Jag och Bosse hade en kort dragning igår kväll om vad man bör tänka på och hur man skall agera när man skall cyklar längre sträckor, som t ex Vätternrundan.
Klockan nio i morse gav sig ett tappert gäng på 12 personer iväg på en 20-milarunda. De flesta i gruppen hade aldrig cyklat ens i närheten av den distansen tidigare. Dom beräknade komma i mål runt klockan sju men det tog lite längre tid och dom rullade in strax efter klockan åtta till applåder från oss som inte cyklat rundan.
Bra kämpat alla!
Få kan coacha ovana cyklister så bra som Suzanne.
Idag tog hon till exempel med sin blÃ¥ grupp uppför första stigningen mot Cap Formentor, en ganska rejäl stigning som definitivt kan skrämma bort en ovan cyklist. Suzanne lät cyklisterna dela upp backen i mindre delmÃ¥l i varje serpentin och sen vrÃ¥la ”Jaaa!” när dom klarat av varje sväng. Det skreks i hela backen och visst tog dom sig upp!
Snacka om att det var ett stolt gäng som kom hem efter den rundan.
När man kämpat sig uppför ett berg med cykeln förväntar man sig inget annat än att mötas av kyla och blåst, men när vi kom upp till toppen av San Salvador tidigare i veckan så möttes vi av nåt minst sagt oväntat.
Längst uppe på berget var det full folkfest med säkert tusen personer. Folk hade vandrat hela vägen uppför berget och höll på att laga en massa mat. Bland annat lagade man en paella i ett kärl som var minst 2.5 meter i diameter. Galet!
Men vi hade inte tid att stanna så vi tog en titt i kyrkan på toppen som har en massa klassiska världsmästartröjor hängande på väggarna. Sen var det bara att ta på sig överdragskläderna och rullade utför serpentinvägen ner för berget igen.
Så här ser det ut när vi startar på morgnarna från hotellet. En bit över 200 cyklister rullar iväg klockan tio. Filmen är från påskafton, då körde jag med den blå (lugnaste) gruppen. Jag är med i filmen efter cirka tre minuter, men kamera på magen.
Filmat och redigerat av Anders.
» Camp Mallorca
Tjejerna i elitlaget Alriksson Cycle Team har jag träffat under de senaste åren i och med att vi haft gemensamma sponsorer. Med på Camp Mallorca var två av tjejerna – Hanna och Hanna. Att säga att dom kan köra cykel är inte direkt nån överdrift. Jäklar va dom kan köra!
Jag fotade Hanna Laxholm pÃ¥ väg genom ”klyftan” i Sa Calobra-backen. HärifrÃ¥n är det ungefär sex kilometer kvar till toppen av passet. Där de flesta andra satt och flÃ¥sade rejält gled Hanna med synbar lätthelt upp för backen och sÃ¥g bara glad ut. Galet.
» Hannas blog
Idag blev det inget cyklat. Känslan i halsen fick styra och kroppen sa ”lÃ¥t cykeln stÃ¥”. SÃ¥ jag vinkade av grupperna och gick upp och somnade om istället.
Lite senare pÃ¥ eftermiddagen tog jag en promenad runt Ca’n Picafort och fashinerades över hur slitet det mesta ser ut nu innan den stora turisttillströmningen kommer. Flera hotell som varit helt igenbommade tidigare i veckan har idag börjat putsa pÃ¥ fasaderna. Ett lager färg och allt är redo för rock’n’roll. Snacka om yta…
Lyssna:
Tack till Matilda som tipsade!
Tänk att nån med så makalöst usel röst som Neil Tennant i Pet Shop Boys kan få till det så fantastiskt som han faktiskt får. Vansinnigt snygg scenshow brukar dom ju ha dessutom.
De sista längderna på morgonens simpass är över och triatleten Lars Rosencrantz pustar ut. Blicken säger allt – ännu ett tungt pass är över.
Torsten är en av stamgästerna på påsklägrena på Mallorca. Jag fotade honom på strandpromenaden i Can Picafort där vi bor.
07.00. Tidig morgon på Camp Mallorca. När de flesta fortarande ligger och sover drar ett gäng ut på en timmas morgonpromenad innan frukosten.
Idag körde Camp Mallorca ett berstempo uppför backen från Sa Calobra-stranden. Nio kilometer och 682 höjdmeter i perfekt sommarväder.
Jag åkte moppe och fotade under hela dagen. Tio mil och lite över 800 bilder blev resultatet.
Men jag skall upp och leda en runda om några timmar så idag får det bli bara en bild – Robin Olschewski, en glad tysk triatlet, som bara har några meter kvar upp till toppen på passet. Fler bilder kommer vad det lider.
Idag var det dags. Förrådet av rena (eller åtminstone tolerabelt rena) cykelkläder var slut och det var dags att tvätta. Tvättmedlet man ska använda är nåt slags tabletter som gör att hela tvätten nu luktar själva faaaan. Lite som en gammal tant som har på sig alldeles för mycket av sin tunga tunga parfym. Så inatt blir det till att sova med öppen balkongdörr för annars lär jag inte ha några flimmerhår kvar i näsan imorgon bitti.
Hela rummet fÃ¥r agera torkställ. PÃ¥ en tv-apparat kan man fÃ¥ plats med fem plagg, en tavelram fyra och en lampa tre. Ingen av prylarna lär ha sin färg kvar imorgon när tvättmedelsresterna har gjort sitt skulle jag tro…
Ännu ett foto från triatleternas morgonträning. Den här gången Lars Rosencrantz som simmar ”hela vägen in i kaklet”.
Det här är Niklas. I förrgÃ¥r morse var han pÃ¥ plats i Camp Mallorcas pool klockan sju för ett simpass pÃ¥ tvÃ¥ timmar. Sen var det dags för ett cykelpass. Och ett löppass. Galet…
Idag blev det bara en kort sväng vid poolen eftersom han skall vara med i en triatlontävling senare idag på ön.
» Niklas blog