Mallorca fredag РFeta tyskar p̴ en badstrand och tr̦stshopping

Det kunde man väl ge sig den pÃ¥ – självklart visade sig Mallorca frÃ¥n sin bästa sida idag. Massor av sol, skön värme och…trilskande hälsena.

Jag började dagen med att besöka affären med de allvarliga spanska damerna med vita rockar, dvs apoteket. Doklofenak visade sig heta Diklofenako så det var inga problem. Efter att ha strykt på salvan på mina hälsenor stank jag som ett helt lag brottare. Snacka om linimentlukt!

Resten av dagen spenderades med att äta glass och sakta promenerande bland vilsna tyskar som inte verkar ha fattat att det är extrem lÃ¥gsäsong pÃ¥ ön. Nej! Det äääär ite varmt nog att bada eller ligga pÃ¥ stranden. Inte ens med de välfyllda bukarna. Trust me…

Med bilden av feta tyskar på en allt för kall strand på näthinnan tyckte jag att det var dags att flytta sig från stranden så jag började leta efter en buss mot Alcudia för att slötitta i cykelaffärer tillsammans med Ulf från Lygnens Venner som jag träffade av en slump.

Väl i affären blev det tvÃ¥ tröstinköp. Dels ett par ruskigt snygga röda lÃ¥ngfingrade handskar och dels ett par ännu mer ruskigt snygga röda skoöverdrag. När jag var liten fick jag inte ha röda kläder eftersom min mamma inte gillar rött (dagens sanning). Snacka om att jag tar igen det nu…

Att gå på storgatan och se cykelgäng efter cykelgäng swisha förbi sög verkligen riktigt ordentligt.

Väl hemma började kompisarna dropa och berätta om de sanslöst fina vädret och sina sköna rundor. Grrrr…

Jag fick kompensera med att sätta på coolfiberpedalerna som Martin hade med sig från Sverige till mig och linda om styrlindan så att den ser mer rejsig ut. Man får glädja sig åt det lilla i livet.

Danska tidningen Cykelmagasinet har ett stort gäng på plats vid hotellet, bland annat en mekaniker som som är helt grym. Han ställde in mitt styrlager igår som mekanikern i källaren gått bet på. Men dansken kände på styret, lossade på några skruvar, vred lite mer, skruvade åt. Klart. Det var gjort på max 10 sekunder. Idag hjälpte han mig att kapa coolfibersadelstolpen. Bara såga? Icke! Han hade en speciell jigg som han använde. Kan inte han alltid hjälpa till när jag har problem med cykeln? Så jäkla superproffsig!

Som jämförelse oljade den holländska mekanikern i cykelgaraget som inte kan ett ord spanska, tyska eller engelska oljade min kedja. Rejält… Han har oljan i nÃ¥t som liknar en blomsterspruta som har gärna delar med sig av. Rejält… SÃ¥ nu stÃ¥r min cykel pÃ¥ rummet och droppar olja. Det fÃ¥r bli kvällsarbete att sanera den till ett cyklingsbart skick. Mekanikern blev i alla fall glad av att jag använde det enda ord jag kan pÃ¥ holländska, dvs ”tack”. Han är väldigt snäll, men inte speciellt finmekanisk om man säger sÃ¥.

Imorgon pratas det om ännu bättre väder än idag. Imorgon står jag ute på gatan klockan tio klädd i cykelkläder. Imorgon ska jag cykla! Basta!

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Lämna ett svar