Alla inlägg av christer

Tyler in da house!

Övrigt

Så är min favorit i cykelvärlden, Tyler Hamilton, igång med tävlandet igen. Han kör etapploppet Tour de Georgia i USA just nu med det ryska laget Tinkoff som han för närvarande är kontrakterad av.

Jag har inte mycket till övers för dopade cyklister, eller före detta dopade cyklister för den delen, men om man tvingas köra i ett sånt B-lag som Tinkoff och dessutom utstå att köra i deras sanslöst fula kläder så må det vara hänt. Det är nästan, fast bara nästan, straff nog.

» Tyler Hamilton
» Tinkoff
» Tour de Georgia

Tack till Daniel som tipsade.

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Pannlampa fixad

-

När jag pratat med erfarna PBP-cyklister har jag nästan alltid fÃ¥tt rÃ¥det ”skaffa pannlampa!”

Visst, det kommer sitta en sjuhelsikes halogenlampa på cykeln som drivs av en tysk framnavsdynamo som är i Pansarkryssaren Potmkin-klass men problemet med den belysningen är att den bra kommer lysa i färdriktningen. Om jag vill titta på nåt vid sidan av vägen kommer jag bara se ett kompakt bäckmörker om jag inte har en pannlampa varnade dom. Det lät ju ett gott råd så beslutet att jag skulle ha en pannlampa var enkelt.

Efter att ha kollat runt pÃ¥ nätet och fÃ¥tt en smärre chock över det sanslöst stora utbudet av pannlampor* valde jag till slut en lampa frÃ¥n Biltema som verkade lagom ”normal”. Inte för stor och klumpig, inte för mesig.

Lampan har åtta lysdioder som man kan tända olika många av beroende på hur starkt ljus man vill ha. En bra grej är att man kan vrida själva lamphuset i höjdled så att man inte får ljuskäglan för högt eller lågt när man sitter på cykeln.

På Clas Ohlson köpte jag en slags kardborrebitar med stark dubbelhäftande tejp på baksidan så att jag kunde få fast lampan på hjälmen, men ändå kunna ta bort den när den inte behövs. Det kändes nödvändigt eftersom flera av de garvade cyklisterna varnat för att man kan få känningar i nacken av att man sätter till vikt på hjälmen.

Jag antar att det är i ett försök att göra pannlampan cool och manlig (pannlampor ÄR inte coola och manliga!) har fabrikanten satt pÃ¥ ett resÃ¥rband som dom vävt in ”SPORT MAN” pÃ¥. Fniss…
Det första jag gjorde var att klippa bort resårbanden eftersom jag ändå inte skulle ha nån nytta av dom.

Dags att ta fram hjälmen. Jag lät min gamla hjälm bli ”natthjälm”. Sen var det bara att undersöka var det passar att sätta fast lampan pÃ¥ hjälmen med tanke pÃ¥ lufthÃ¥l och bra ytor för kardborrebitarna.

Jag hittade tvÃ¥ möjliga lägen. En alldeles i kanten av hjälmen ovanför ögonbrynen och en mer ”mitt uppepÃ¥” hjälmen. Jag kunde inte riktigt bestämma mig för vilken som var bäst sÃ¥ jag satte dit kardborre pÃ¥ bÃ¥da ställena. Men jag har en känsla av att den uppe pÃ¥ hjälmen är bättre eftersom hävstÃ¥ngseffekten av pannlampans vikt blir lägre där. Jag fÃ¥r testa helt enkelt!

För att testa att lampan verkligen sitter där den skall tryckt jag fast den på hjälmen och började tokhoppa och skaka. Inga problem så långt. Nu återstår bara att testa i verkligheten också.

Pris för hela kalaset:
• Pannlampa: 129:- (Biltema)
• Kardborrebitar: 35:- (Clas Ohlson)
• Minskad självkänsla över att köra runt med geekpryl uppe pÃ¥ hjälmen: omöjligt att räkna pÃ¥…

» Pannlampan
» Kardborrebitarna

* Det där utbudet kan inte vara sunt. Jag ger mig fasiken att det finns nÃ¥n slags bisarr pannlampsböjelse hos vissa som ligger bakom det hela…

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Slapp och skön lördag

Fritid, Paris-Brest-Paris,

Idag var första gången som jag suttit på cykeln på en vecka efter att jag varit däckad av förkylningen som jag fick på Mallorca. Jag testade att ta en superlugn runda till Frölunda där de PBP-cyklister som inte köra förra veckans kvalificeringslopp startade sin tjugomilare. Jag cyklade med några kilometer och fotade gänget.

Jag hann med en runda till Anders på cykelaffären Veloform också för att diskutera olika belysningslösningar på Paris-Brest-Paris. Det blev en navdynamo från tyska Schmidt med en rejäl halogenlampa kopplad till sig.

Det svider lite i esteten i mig att smäcka på ett traditionellt ekrat framhjul och en halogenlampa på den nya cykeln men vill man va fin får man lida pin. För det känns ju inte direkt aktuellt att köra utför på de franska bäckmörka vägarna utan ordentlig belysning. Nu blir det istället en belysning som kommer bli nästan i klass med en belysning på en motorcykel. Det känns tryggt.

Senare på dagen cyklade jag och dottern till Backaplan för att hämta hennes och fruns nummerlappar till Vårruset som dom ska ställa upp på. Heja heja!

Pannlampa och kardborreband att fästa den vid hjälmen med inhandlades pÃ¥ Biltema och Clas Ohlson. Snyggt? Nej… Men troligtvis väldigt bra att ha i nattmörkret. PÃ¥ Biltema träffade vi dessutom min ”servicechef” Martin. Kul!

PÃ¥ väg hem var det Cykeldagen vid Stora Teatern. Vi kom precis när dom stängde men hann i alla fall prata lite kort med hck’arna som fanns pÃ¥ plats och gjort reklam för klubben och motionsloppet Hisingen Runt och cykelbuden Zappa och Steve som hade mekat cyklar hela dagen. Jag fick bannor av Henrik och Ulrike för att jag inte cyklade med hjälm. Jajaaaaaa…

Stolta rullade jag och Matilda in cyklarna i cykelrummet. GPS’en sa 10 kilometers cykling och en timmas effektiv cykeltid. Eller som det skulle kallas pÃ¥ VätternrundesprÃ¥k: Sub30. Men livet handlar inte bara om hastighet. Mysfaktorn att spendera en slapp och lugn dag tillsammans med dottern är inte att underskatta.

Cykelsuget är rejält just nu och jag vill cykla imorgon också. Fast med regn utlovat så mesar jag nog till det och kör inomhus på Fysiken någa timmar.

Men i nästa vecka tänkte jag försöka komma ut och cykla lite innan jobbet på mornarna. Häng gärna med om du vill!

» Se alla bilderna på Pixbox

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Fredagsflams – Fotboll är för mesar!

Humor

Mitt korstÃ¥g mot en stackars sport fortsätter…

Om jag inte har aversion mot fotboll sÃ¥ kan jag i alla fall säga utan att blinka att jag har ett ”utbrett ointresse” för sporten. Jag har aldrig fattat hajpen och har helt klart mer behÃ¥llning av att kolla pÃ¥ en curlingmatch pÃ¥ tv (obs, inte ironi) än att kolla pÃ¥ en fotbollsmatch.

Cyklisten Anders Sjöberg har skrivit en artikel om skillnaden mellan proffcyklister och topplirare i fotboll på sin blog.

Zlatan och grabbarna spelar i 90 minuter och klagar över att det varma gräset gör det svårt att göra mål och är fullständigt knäckta av värmen. Allt gjort med en lönecheck som skulle få en diktator i en bananrepublik att skämmas.

Samtidigt i alperna sliter cyklisterna i sanslösa backar i 35-gradig värme under sex timmar och förväntas dessutom spurta i slutet.
Och lönemässigt tjänar dom som en hyfsad division 2-spelare i fotboll.

Nuff said…?

Robin Williams har nÃ¥gra fantastiska betraktelser om fotbollens inre i sin show ”Live on Broadway”. Kolla pÃ¥ den pÃ¥ DVD om du inte redan sett den! Här kommer ett litet klipp.

Ha en bra helg nu alla älskare av foppÃ¥ll! Ett tips är att kolla pÃ¥ Eurosport pÃ¥ söndag, dÃ¥ är det dags för Amstel Gold Race. Riktig sport med riktiga idrottsmän. Och nÃ¥gra dopade kanske…

Generaliserande? Jag?!

» Anders Sjöbergs blog
» Amstel Gold Race

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Dags att planera för nästa kvalificeringslopp

Paris-Brest-Paris

Efter helgens cykling i Skåne är första kvalificeringsloppet inför Paris-Brest-Paris över 200 kilometer avbockat och snart är det dags för nästa som är 300 kilometer långt. Det finns två datum att välja på, 28 april då rundan går norrut och 5 maj för den södergående rundan. Jag kommer köra den senare.

Loppet startar sju på morgonen och passerar Fjärås, Borås, Sexdrega, Ullared, Varberg och Kungsbacka. Perfekt med tanke på att Alrikssons Cykel ligger i Sexdrega och mina föräldrar har sommarställe vid Väröbacka. Då går det att pricka in två snabba och effektiva stopp efter 100 och 230 kilometer och förhoppningsvis hålla skönt och lugnt flyt resten av vägen och ändå komma i mål innan klockan blir allt för mycket.

Mitt mål är att komma i mål senast klockan nio på kvällen. Det är med andra ord en betydligt lägre hastighet som kommer hållas än förra årets sub10-satsning på Vätternrundan (vi gick i mål på 9.30) men här räknar jag knappast med att kunna köra ihop med några större grupper troligtvis blir vi bara några få som kommer köra tillsammans.

Men det finns ingen tidshets alls, utan nu handlar det bara om att köra loppet för att ta sig vidare till nästa steg i kvalificeringsprocessen inför Paris-Brest-Paris.

SÃ¥ nu har jag tvÃ¥ veckor pÃ¥ mig att bli frisk och fÃ¥ till ett skönt jävlar-anamma inför loppet. Kroppen och hjärnan är tvÃ¥ underliga saker. För tre Ã¥r sen var en runda pÃ¥ fem mil skitlÃ¥ng för mig och jag var helt slut när jag kom hem. Nu är jag helt lugn över att köra 30 mil. Avtrubbning antar jag att man kallar sÃ¥nt…

» Större karta
» Vägbeskrivning och ungefärliga hålltider
» Alrikssons Cykel

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Allvarligt talat! Lägg ner fotboll som Ã¥skÃ¥darsport…

Observations,

PÃ¥ väg hem frÃ¥n jobbet med min dotter passeras vi av ett gäng med tio uppenbart pÃ¥verkade ”supportrar” som brölar och skränar rejält högljutt och provocerande. Klockan halv fem pÃ¥ en tisdag… Efter dom följer tvÃ¥ polispiketbilar fullproppade med kravallutrustade poliser. PÃ¥ andra sidan gatan kommer tvÃ¥ ridande poliser och ytterligare tvÃ¥ piketer stÃ¥r parkerade, fyllda med poliser.

Välkommen till Göteborg en tisdag dÃ¥ det är dags för fotboll…

Helt seriöst – är det inte dags att lägga ner fotboll som sport med betalande publik på plats? Det är ju helt patetiskt vad det här måste kosta. Bara på min gata som ligger en bra bit bort från arenan kunde jag bara genom att vrida på huvudet räkna till 45 poliser. Jag vågar inte tänka på hur många det fanns runt och inne på själva arenan och vad kostnaden för detta är.

Aaaaaaallvarligt talat…

Skulle man skippa att lÃ¥ta skattebetalarna stÃ¥ för all den här bevakningen skulle man ju lätt kunna byggt en velodrom här i Göteborg och fÃ¥tt igÃ¥ng den delen av cyklingen. Samma sak i Stockholm och Malmö. Hört talas om cykelhuliganer? Just de…

Nä fan, ta bort publiken pÃ¥ läktarna, tv-sänd skiten och lÃ¥t allt vara pay-per-view. DÃ¥ krävs inga poliser… Eller sÃ¥ borde 100% av den här kostnaden hamna pÃ¥ biljettpriset. Jag vill i alla fall inte betala för kalaset. Jag vill ha en velodrom. Det känns betydligt mer konstruktivt…

Jag säger som Charles Barkley: I may be wrong, but I doubt it!

UPPDATERAT: Jag läser i dagens GP att 120 poliser var utkommenderade och att bevakningen kring gÃ¥rdagens match kostar ”mellan 700.000 och 1.000.000 kronor”. Behöver jag säga mer…?

» GP: ”Huliganer slogs bland familjerna”
» GP: ”Släpp inte in dem pÃ¥ fotboll igen”
» Velodromen i Falun
» Velodromen i Boxholm

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Cykelteknik för nybörjare

-

Carlton Reid är en engelsman som har många järn i elden på nätet kring cykling. Han har en egen podcast och en rad olika hemsidor. Det senaste han börjat med är nåt som kallas Quickrelease.tv som producerar korta filmer med saker som är intressant för cyklister.

NÃ¥gra av filmerna är ”allt du vill veta som nybörjare men är för rädd att frÃ¥ga om”, som t ex hur man pumpar däcken eller hur en snabbkoppling fungerar.

För den erfarna cyklisten kanske det här verkar en smula simpelt men jag har full respekt för att många känner sig helt vilsna, speciellt om man är helt ny i sporten.

Pumpa däcken

Laga punka

Rengöra och smörja cykeln

Hjulens snabbkoppling

» Quickrelease.tv

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Tredje dagen sjuk och rejält less pÃ¥ det…

Sjukdom,

Finns det nåt tradigare än att vara sjuk? Det ska vara samlingsskivor med Toto eller intervjuer med Sting då kanske.

Nej, nu får det räcka! Jag är inne på tredje dagen av förkylning och har fått totalt nog av det. Sitter jag helt still i soffan funkar skallen, försöker jag göra nåt det minsta fysiskt stänger hjärnan ner och går som bäst i halvfart.

Kan man inte bara avskaffa förkylningar…?

» Förkylning

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Garmin Edge 305 – cykeldatorn med ”extra allt”

-

Efter att ha kört med Garmins cykeldator Edge 305 i 200 mil kan jag konstatera att det är en riktigt skön pryl.

Den hysteriskt dyra Polarklockan jag köpte i vintras använder jag bara i gymmet numera eftersom Garmindatorn har allt som behövs tillsammans med ”extra allt”. Och dessutom med ett användargränssnitt som är busenkelt att förstÃ¥. Det är lite som om Apple hade designat en cykeldator. Har jag Polaren pÃ¥ mig sÃ¥ är det för att ha den som…klocka…

Rabblar man upp alla features som en cykeldator har lÃ¥ter det som om alla har miljarders smÃ¥ fiffiga funktioner. Därför var jag först lite skeptisk när jag fick Edgen. Det lät ”som alla andra”. Men nu är det äkta kärlek mellan oss, vilket mÃ¥nga som var med pÃ¥ Mallorca kan vittna om.

Bara en sån sak att man själv kan välja hur många informationsfält som skall visas på skärmen, vilka av de möjliga fälten som skall visas och dessutom i vilken ordning är en höjdare. På en backrunda är det kanske lite mer intressant att se den aktuella höjden och antalet plockade höjdmetrar. Inga problem. Då visar vi dom! På ett distanspass kör man kanske mer på att hålla en pulsnivå och så vill man veta distansen. Inga problem. Bara att ställa om.

Förutom de mest grundläggande sakerna som hastighet, snitthastighet och tid kan Edgen visa saker som kadens (trampfrekvens), puls, energiförbrukning, aktuell lutning och en massa andra saker. Vill du veta när solen går ner där du befinner dig? Inga problem, den har koll på det!

Jag testade att visa aktuell lutningsprocent när jag cyklade i bergen pÃ¥ Mallorca. Tekniskt sett fungerade det bra, men oooooh va tungt det blev rent psykiskt att se att lutningen ökade hela tiden. SÃ¥ den stängde jag snabbt av…

När man kommer hem kopplar man in en usb-kabel och tadaa så visas hela rundan på en karta i datorn tillsammans med all data från passet. Det går också att få ut rundan på Google Maps och Google Earth. Klockrent!

När andra på rundan sitter och dividerar om man kört 134 kilometer eller 139 kilometer är det skönt att kunna säga att man kört 137.2 kilometer och inget annat. Tragglet med att mäta upp hur långt ens hjul rullar på ett varv finns inte i Edgen. Man bara monterar den och sen korrigerar den sig själv med hjälp av GPS-data.

På träningslägret på Mallorca var det flera som var framme och ville klämma på Edgen när jag satt och synkade den mot datorn. Flera ville utmana den med saker som deras cykeldator och pulsklocka klarade eller som dom ville att den skulle klara. Rubbet fanns i Edgen.

Jag har inte haft möjlighet att testa funktionen ”Virtual Partner” som gör att man kan köra mot sig själv pÃ¥ en given bana och se grafiskt hur man ligger till mot sitt bästa resultat. Men det kommer säkert bli en höjdare pÃ¥ morgoncyklingarna i sommar dÃ¥ jag brukar köra samma femmilarunda.

Vill du testa och klämma på en Garmin Edge 305? Gå in till din trevliga lokala cykelhandlare eller snacka med mig på nästa runda! Bor du i Götborg kan den utmärkta affären Cykel City beställa hem Garmin-produkter på några dagar.

» Garmin Edge 305
» Cykel City
» Uppdaterat: Garmin Edge 705

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Bilder från Mallorca och Skåne

Foto, Training, ,

Nu har jag lagt in 65 bilder från lägret på Mallorca och 15 från kvalificeringsloppet i Skåne i helgen på bildsajten Pixbox.

Vill du ha nån bild i större format går det att hämta hem originalbilden där också.


» Bilder från Mallorca
» Bilder från Skåne
» Skaffa eget bildarkiv på Pixbox

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Nu ÄR jag sjuk…

Sjukdom

Sådär. Nu är jag äntligen hemma efter nåt som kändes som en evighetsresa hem från Mallorca med mellanlandning för kvalificeringsloppet i Skåne.

Nu känner jag hur dunderförkyld jag verkligen är. Det känns som jag gått lite på övertid med hjälp av adrenalin inför gårdagens lopp men nu ska jag verkligen tillåta mig själv att vara sjuk och låta kroppen vila. Förkylningen skall bort och hälsenan måste få vila så att den blir bättre.

Mediacentrets hÃ¥rddisk var sprängfylld med inspelningar frÃ¥n Baskien runt och Flandern Runt sÃ¥ jag tänkte ta och bädda ner mig i soffan framför TV’n och njuta av att andra cyklar. Klockan tvÃ¥ är det dessutom dags för Ã¥rets coolaste lopp – Paris-Roubaix. Hoppas det inte blir lika ruskiga vurpor som pÃ¥ Flanern Runt bara…

Trots att det var jättekul att vara borta och cykla på Mallorca var det oerhört skönt att komma hem till familjen och den egna supersköna sängen. Bara det att få äta en frukost med hönökaka med ost och skinka som smakar som man är van vid. Mums!

Nu ner i soffan och snörvla!

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Första kvalificeringsloppet avklarat

Paris-Brest-Paris,

Efter tio dagar på Mallorca med sanslöst mycket regn kändes det lite underligt att köra 20 mil i Skåne i gassande solsken och skön värme.

Flyget från Mallorca till Köpenhamn var lite halvtomt så jag fick en hel rad för mig själv vilket gjorde att jag kunde ligga ner över tre stolar och försöka sova. Som jag minns det lyckades jag inte somna men de som satt runt mig konstaterade torrt att med tanke på min ljudliga snarkning hade jag nog minsann sovit. Hehe.

Vi landade på Kastrup strax efter midnatt och körde raka vägen till Tollarp där kvalificeringsloppet skulle starta. Vid tretiden på natten hade jag och Thomas fått ihop våra cyklar och var redo för några timmars sömn innan starten klockan nio.

På frukosten träffade vi de övriga som skulle köra loppet. Jag kände mig smått under isen med tanke på min förkylning men försökte få i mig lite müsli i alla fall. Klockan nio var det dags för start. Vi var fem stycken som ganska snart märkte att vi körde ungefär lika snabbt så vi bestämde oss för att köra ihop.

Gänget blev jag, Thomas från Lygnens Venner, Lennart, Thomas och Magnus från Hisingens CK. Johannes från Danmark körde ungefär lika snabbt men valde att köra själv. Jag märkte snart att jag faktiskt inte kände av min förkylning på cykeln så det var bara att köra på.

Vädret var helt fantastiskt på rundan och efter några timmar plockades jackor och armvärmare bort. Men när vi rullade ner mot Ystad sjönk temperaturen rejält på nån minut bara eftersom vi närmade oss havet och det blev lite småkyligt.
Lunchen blev på en sunkig thairestaurang i Ystad. Lokalen var nåt av det torftigaste jag sett men maten var perfekt.

Lika snabbt som temperaturen sjunkigt när vi rullade in i Ystad ökade den när vi lämnade stan. Underligt!

Vägen mellan Ystad och Simrishamn var kuperad och fylld med rejäl motvind.

Belöningen blev en Coca Cola och en påse vingummi i hamnkiosken i Simrishamn i gassande sol. Jag fick klappa på en helt tokig bullterriervalp som åt en piggelin på 30 sekunder. Bara en sån sak!

Efter Simrishamn fick vi vinden i ryggen vilket kändes skönt. Innan dess var jag lite orolig om vi skulle hinna komma i mål innan solen gick ner eftersom hastigheten varit oroväckand låg tidigare under rundan.

När vi närmade oss de fina backarna i Brösarp tänkte jag på hur stor mental skillnad jag har nu mot för bara några år sedan. Då kunde jag bli knäckt bara av att tänka på backar. Men nu satt jag och täkte på hur kul det skulle bli att köra upp för dom. Så jag kostade på mig att trycka på lite extra uppför och vänta in dom andra. En lättare kropp, betydligt lättare cykel och schystare mental inställning gör helt klart underverk!



Resten av milen var en ren njutning. Det kändes lite ”Lucky Luke” när man cyklade in i solnedgÃ¥ngen. Vi gick i mÃ¥l halv Ã¥tta med runt en halvtimmas marginal till solnedgÃ¥ngen.

Till skillnad mot när vi körde 20-milaren på Mallorca så skötte jag energiintaget exemplariskt idag. Och visst tusan är det underbart när man slipper känna den där läskiga känslan av att all kraft sakta rinner ur en och istället kan fokusera på att bara trampa.

Hur skönt är det inte att veta att det första av de fyra kvalificeringsloppen är avklarat! Nu väntar nästa lopp över 300 kilometer om två veckor.

Bring it on!

» Fler bilder i mitt Pixbox-album

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Idag börjar allvaret…

Paris-Brest-Paris

Idag är det dags för det första av de fyra kvalificeringsloppen inför Paris-Brest-Paris. Loppen som skall köras är 200, 300, 400 och 600 kilometer lÃ¥nga. Loppen arrangeras tvÃ¥ gÃ¥nger var sÃ¥ att man kan fÃ¥ en andra chans ifall nÃ¥t skulle gÃ¥ snett i första försöket. Men det gäller att ”leverera” för missar man loppen fÃ¥r man inte anmäla sig till loppet i Frankrike.

Dagens lopp är 200 kilometer långt och skall köras i Skåne. Längden oroar mig inte alls men jag är lite småorolig över hur det skall gå med tanke på att jag blev förkyld sista dagarna på Mallorca. Min plan är i alla fall att starta och känna på hur det känns och köra riktigt lugnt.

Nu börjar äventyret!

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Mallorca fredag – Suck…

Sjukdom, Training, Träningsläger, ,

Idag var det dags för ännu ett besök hos de allvarliga spanska damerna i vita rockar, dvs apoteket. Gårdagens kli i halsen tilltog under natten och höll på att driva mig till vansinne i kombination med en aircondition som antingen levererade 120 terawatt värme eller kunde kyla ner en ishall. TIll slut vid tvåtiden på natten gav jag upp och stängde av skiten och öppnade balkongdörren. Men eftersom jag var helt klarvaken blev det en timmas maniskt packande innan jag däckade.

Kroppen kändes alldeles tung vid frukosten så det blev bara lite pannkakor med honung och juice. Cykelsuget var oerhört frånvarande så jag började packa ner cykeln inför hemresan i eftermiddag. Det kändes bara dumt att utmana ödet mer än nödvändigt med tanke på morgondagens första kvalificeringslopp över 200 km i Skåne inför Paris-Brest-Paris.

Nej, resten av dagen kommer jag att spendera i sängen med att kolla pÃ¥ de filmer jag har med mig i datorn och packa ner cykeln och kläderna. Att det Ã¥ter igen regnar ute gör inte direkt det beslutet svÃ¥rare…

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Mallorca torsdag – Slapp och skön vilodag. Och hällregn…

Träningsläger,

Idag vaknade vi till det värsta hällregnet under vår tid på Mallorca. Valet att ta en vilodag var enkelt. Det regnade till och med så mycket att ledarna valde att ställa in alla organiserade turer.

Innan frukosten fick jag ännu en gruvarbetarmassage av massören Niclas som fullständigt massakerade mina stackars ben. Skönt!

Jag, Nils och Alexander fixade en hyrbil så att vi kunde ta oss ut på ön och slappa. Det blev ännu en vända till sheizarens stora affär i Alcudia där jag köpte två av deras snuskigt billiga undertröjor med windstopper i. Efter det rullade vi vidare till affären i Binissalem, fast den här gången hittade jag inget kul. Alexander var på sitt bästa Borat-humör och köpte en cykelkeps från det kazakiska laget Astana.

Luchen Ã¥t vi i restaurangen som ligger vägg i vägg med cykelaffären. Det är en spansk variant av en ameriansk diner komplett med ruffiga typer och servitriser som tuggar tuggummi och har peircingar. Stort cred till vÃ¥r servitris som inte vek en tum frÃ¥n att snacka sin spanska. Tryckta menyer pÃ¥ spanska, engelska och tyska är för fjantar. Nej, här rabblades menyn upp med kulsprutetakt. Vi uppfattade ordet ”ravioli” i slutet av meningen och sa ”Si!”. In kom en helt okej portion tortellini. När vi ätit upp den var vi lagom mätta, men dÃ¥ togs tallrikarna bort och en rejäl portion av nÃ¥t som liknade moussaka med spenat in. Riiiight. Tydligen hade vi bestält nÃ¥t mer. Bara att äta. Och när den portionen var klar rabblades en ny harang upp med ordet ”postres” i. Efterrätt alltsÃ¥… Vi hade helt enkelt beställt in en trerätters lunch av grovarbetarstuk. Oh boy… Vi gjorde vÃ¥rt bästa att se världsvana ut när hon upprepade sin ”ra-ta-ta-ta-ta”-presentation av efterrätterna och sa ”Si!” när hon nämnde ”helado”. Och pÃ¥ bästa ”barnen med pÃ¥ Ikea”-stil fick vi var sin stor strutglass. Det kändes lite som man fick den som belöning för att man var sÃ¥ duktig och Ã¥t upp resten av maten.

Proppmätta fick vi in notan. Okänt antal tusen kalorier god men stadig mat gick på sex och ett halvt euro. Zippediduda!

Sen fortsatte vi till den franska sprotbutiken Decathlon där jag hittade ett par windstopperstrumpor för 150 kronor. Höjdare!

Resten av dagen spenderades i Palma där vi gick runt och softade, genomled skum folkdans från olika delar av världen på folkdansfestivalen som pågår i hela Palma och fikade. Vädret blev helt grymt under dagen så vi kunde gå runt i tshirtar. Härligt!

Så en dag som startade i hällregn blev trots allt riktigt trevlig och avslappnad. Det behövde vi!

Imorgon är sista dagen pÃ¥ Mallorca. Kanske blir det en kort runda för att komma upp i 100 mil, men nu pÃ¥ kvällen har det börjat klia lite oroväckande i min hals. Det har jag inte tid med…

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Hey! Grabben krymper ju!

Övrigt

Igår testade jag att använda en cykeljacka som för bara några månader sedan satt som ett korvskinn på mig och jag fick dra in magen för att inte dragkedjan skulle spricka. Nu gick den på utan problem och det fanns till och med plats över.

Och mina jeans börjar få ett rejält gällivarehäng också. Coolt! Speciellt som jag ätit som en häst här nere på lägret.

Heja mig!!

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Mallorca onsdag Р20 mil med hela garderoben p̴ ryggen

Träningsläger, , ,

Idag var det ”dagen D” pÃ¥ lägret, dags för 20-milaren. Det var en rejäl grupp pÃ¥ över 20 cyklister som gav sig iväg tidigt pÃ¥ morgonen.

Regn var utlovat under dagen så jag startade med lösben, skoöverdrag, vindväst och lösärmar. I Camelbaken låg långfingrade handskar, ärmar till vindvästen och ombyte av cykeltröja, undertröja och strumpor. Här skulle det banne mig inte frysas en gång till!

Men redan efter några kilometer stannade vi för en punka, och då åkte vindvästen av eftersom jag höll på att koka upp. Tre av Lygnarna ville köra själva så dom lämnade gruppen.

Allt eftersom dagen gick och värmen steg plockade jag av mig plagg efter plagg, vilket gjorde att Camelbaken till slut blev fylld till bristningsgränsen med kläder. Bröderna Augustson körde med sina vinterjackor och hade ingen möjlighet att ta av sig dom. Hur dom överlevde dagen vette tusan för dom var rejält vita i ansiktet stundtals.

Jag fick en riktigt sur svacka efter sju mil eftersom jag slarvat med drickandet och ätandet (idiotiskt!!) men efter några Enervittabletter och en energibar kom krafterna tillbaka.

Första stoppet blev i den jättefina hamnen i Porto Christo. En boccadillo med serranoskinka och hysteriskt gul ost och en Coca Cola gick lös på 10 euro. Gott, men rena rånet!

Efter att ha kört ute pÃ¥ landsbygden under hela rundan dök vi plötsligt in pÃ¥ strandpromenaden i S’Arenal med sina tusentals hotell, discon och baren. Klart surrealistiskt.

Allt eftersom vi svängde norrut fick vi vinden i ansiktet. Joakim Adolfsson, Nils Tanaka och våra grymma ledare gjorde ett rejält jobb med att ta långa förningar med ett skönt tryck i pedalerna. Vi riktigt flög fram stundtals.

Lunchfikat blev i Lluc Mayor där jag åt världens godaste Calzone som sköljdes ned med två Coca Color och en liter vatten. Summa summarum sju euro. Snacka om skillnad i valuta för pengarna! Och så gooooott!!

Resten av vägen hem låg Bengt Asplund från Örebrocyklisten längst fram och verkligen tokbombade och vi andra gjorde vårt bästa att hänga med.

Vi gjorde lite justeringar av banan som gjorde att rundan inte blev riktigt 20 mil. Mätaren stannade pÃ¥ 194 kilometer. Men med en snitthastighet pÃ¥ 28 km/h sÃ¥ gjorde det liksom inget. Snabbare än sÃ¥ här lär jag aldrig köra en 20-milare…

Regnet då? Icke! Vi såg lite svarta moln i horisonten men fick idel sol på rundan.

Ett av målen med min Mallorcavistelse var att komma upp i 100 mils cykling. Imorgon blir det en kort lugn runda på 5 mil så att jag kommer upp till det målet. Härligt! Sen blir det att slappa och ta det lugnt så att krafterna finns att klara av helgens första kvalificeringslopp på 200 km i Skåne.

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Mallorca tisdag – bensnurr, skoshopping och detta #### regn!

Training, , ,

Idag tog en hel del av cyklisterna pÃ¥ hotellet vilodag. Men jag kände mig lite cykesugen sÃ¥ jag hängde med mellangruppen pÃ¥ en del av deras runda för att ”snurra loss” lite lätt. Vi var ett rejält stort gäng som i härlig motvind trampade oss fram till fikat i Lloseca, fyra mil hemifrÃ¥n. Och ett sÃ¥nt fika! Boccadillo med serranoskinka och ost. Mums!

Vädret dit var riktigt skönt så jackan fick knäppas upp och dragkedjan på tröjan dras ner. Efter fikat var vi fem stycken som avvek från gruppen för att ta oss till cykelaffären i Binissalem några kilometer bort för att kolla om dom hade nåt kul.

Jag fastnade direkt i skohyllan eftersom jag vill ha ett par skor extra till Paris-Brest-Paris. Utbudet i affären var riktigt trevligt. Det fanns mer att välja på än hemma i Sverige.

Ett par helröda Adidasskor sÃ¥g riktigt bra ut fast…Adidas? Lite för mycket foppÃ¥ll för min smak. Det fick bli Sidi istället. Jag valde ett par Scarpe Genius 6.6 Carbon som satt riktigt skönt och som var hur snygga som helst. Ingen dÃ¥lig kombination!

När jag var mitt i mitt skoprovande sa Linda att det var läge att kolla pÃ¥ regnjackor. Givetvis hade det börjat hällregna ute. Jag hade att välja pÃ¥ att antingen köpa en tät ”pÃ¥sjacka” och riskera bli fuktig och kokande varm eller köra utan och vara säker pÃ¥ att bli genomblöt och kanske kall. Jag valde det senare. Efter fyra dagar med hällande regn började jag bli luttrad…

Det finns inget som kan fÃ¥ en cykelklunga att bomba pÃ¥ sÃ¥ rejält och fokuserat som hällregn pÃ¥ hemvägen. Det var ett sammanbitet gäng som huttrande hoppade upp pÃ¥ cyklarna och försökte fÃ¥ upp värmen med ett frenetisk intensitet. Under lÃ¥nga perioder var vi uppe i runt 40 km/h pÃ¥ den platta sträckan hem. Mycket beroende pÃ¥ att vi hade ”lokomotivet” Pierre med oss som plöjde motvinden för oss andra med ett rejält tryck pÃ¥ pedalerna. Trippmätaren stannade pÃ¥ 73 km.

Att jag var genomblöt är nästan en underdrift. Handskarna gick att krama ur ett antal gÃ¥nger och allt var bara blött, blött, blött. Men va fasiken – det snöde ju i Göteborg hörde jag…

Väl hemma hoppas jag ner i ett varmt bad innan det var dags att…dra pÃ¥ sig cykelkläderna igen eftersom jag skulle fotas av fotografen frÃ¥n danska tidningen Cykelmagasinet med mina Drylaneprylar. Jag cyklade fram och tillbaka pÃ¥ en 100 meter lÃ¥ng sträcka utanför stan medan han tog bilder ur alla möjliga vinklar. Riktigt kul! Det skall bli spännande att se resultatet till helgen.

Stefan och Linda åker hem till Sverige i natt så jag och Nils och dom två åkte till gamla stan i Alcudia för att äta på en italiensk restaurang. Det kändes verkligen som att komma till en annan del av världen att komma till den delen av stan mot hotelldjungeln som vi bor i. Här fanns en hel stadsdel som kändes helt genuin med små torg, massa fina restauranger och en kyrka som är 500 år gammal i år.

Restaurangen var helt grym! Jag slog pÃ¥ stort efter nÃ¥gra dagar med hotellets mat och Ã¥t ravioli, pizza och en helt sanslöst god citronpaj med maräng. Ah…det var nÃ¥t av det godaste jag ätit!

Senare på kvällen pratade jag en stund med Emilia Fahlin som bott på vårt hotell och cyklat med sina klubbkompisar från Örebrocyklisten. Trots att hon bara är 18 år gammal har hon redan proffskontrakt med tyska T-Mobile-stallets damlag. På en ö där det stundtals vimlar av cyklister i T-Mobile-kläder måste det kännas grymt häftigt att veta att man faktiskt förtjänat dom. Heja Emilia!

Imorgon väntar en 20-milare som jag och killarna i Lygnens Venner föreslagit. Det slutade med att rundan nu är en officiell runda på hotellet och 20 personer har anmält sig. Kul kul!

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!