Kategoriarkiv: Observations
Tak
» Se alla mina iPhone-bilder från Göteborg
Please link back to this page if you use (non-profit only) any of the photos. / Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder någon av bilderna.
Spegeln
» Se alla mina iPhone-bilder från Göteborg
Please link back to this page if you use (non-profit only) any of the photos. / Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder någon av bilderna.
Abribus
» Se alla mina iPhone-bilder från Göteborg
Please link back to this page if you use (non-profit only) any of the photos. / Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder någon av bilderna.
Let’s go home
» See all my photos from our summer in Maine and New York
Please link back to this page if you are using (for non-profit only) any of the photos. / Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder någon av bilderna.
God natt
Korridormattan utanför mitt rum på Hotell Anglais i Stockholm. En korridormatta i min smak.
Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder någon av bilderna.
Snap! Snap! Snap! – 26 dagar i New York
Jag och min fru spenderade 26 dagar i New York under sommaren. Vi åkte dit utan några planer alls förutom att just inte ha några planer. Målet var att njuta, ta det lugnt och upptäcka.
100 av bilderna jag tagit, och små korta berättelser kring dessa, har jag lagt upp på en egen hemsida – Snap! Snap! Snap!
Att bli positivt överraskad är oslagbart
Fotoväskor är en knepig sak. Antingen är dom för stora eller för smÃ¥, för krÃ¥ngliga eller för enkla. Därför blev jag sÃ¥ glad när jag för ett Ã¥r sedan hittade Think Tanks väska Retrospective (modellen jag har heter 20). För det första ser den inte ut som en fotoväska. Det är bra. Det skönt mjuka tyget ser ”bomull” ut men är tÃ¥ligt och ganska väderskyddat (ett riktigt regnskydd kommer med). Och dessutom rymmer den precis sÃ¥ mycket (och ofta mer) än jag vill ha med mig för det mesta. Den har verkligen varit min kompis under det senaste Ã¥ret.
Därför blev jag så besviken när jag såg att tyget på insidan av väskan gått sönder. Repan satt på ett ställe som talade för nåt fel i tyget, men det var ändå med en suck jag ringde den svenska generalagenten A&T Phototech som jag köpt väskan från. Men det var en suck som jag kunde ha haft ogjord för ända sen mannen i andra ändan svarade har jag varit non-stop supernöjd.
Istället för det förväntade gnället fick jag svaret â€Oj, det lÃ¥ter inte bra. Skicka in en bild pÃ¥ skadan sÃ¥ löser vi detâ€. Och idag, nÃ¥gra dagar senare har jag en ny Think Tank-väska i min hand.
Superväska, superservice, supernöjd!
Vissa dagar är inte som alla andra
De goa gubbarnas tid är över
Jag hoppas hoppas hoppas pÃ¥ att den senaste tidens muthärvor i Göteborgs förvaltningar kan leda till att vi slipper höra mer av det förhatliga uttrycket ”goa gubbar” användas. Det finns nog inget jag ogillar mer med Göteborg än just uttrycket ”goa gubbar”.
Okej, stadens senaste krystade namnförsök med ”Go:teborg” kommer inte lÃ¥ngt efter, men ”goa gubbar” har ändÃ¥ en betryggande ledning.
Göteborg har blivit mer hardcore, och jag välkomnar det.
Skämmes Sverige…
Sverigedemokraterna in i Riksdagen. Jag skäms över att vara svensk…
Hur kan man inte älska kommunal service?
Jag fick en parkeringsbot efter att ha missuppfattat hur miljöbilsparkering fungerar i Göteborg. My bad, så inga problem med det utan jag betalade in avgiften. En månad senare kom en påminnelse om att man ville ha betalt. Annars skulle ärendet gå till inkasso.
Andas in…andas ut…
Jag ringer till Göteborgs Stads P-bolag för att kolla vad som hänt och möts av en kvinna som lÃ¥ter högst skeptisk till min historia. Vill jag att dom skall tro mig sÃ¥ fÃ¥r jag minsann skicka in bevis. Jag erbjuder mig att maila men fÃ¥r svaret att jag helst skall posta eller faxa. Hej 2010…
Andas in…andas ut…
Efter en stund får jag till slut trots allt en mailadress dit jag kan maila. Skickar en bild som en bilaga. Dagen efter får jag ett kort mail där man konstaterar att mitt mail var tomt och att jag uppmanades att se till att jag skickar en bilaga.
Andas in…andas ut…
Jag ringer ännu en gång till Göteborgs Stads P-bolag och får stå i telefonkö. Jag har mitt mail framför mig och jag har ju bevisligen lagt en bilaga i mailet. Får svaret att man bara kan hantera pdf- eller jpg-filer. Vilket jag ju faktiskt hade sparat min första bilaga som.
Andas in…andas ut…
Okej, jag lovar att skicka ett nytt mail men nu med bilagan lagd på min egen server så att dom kan hämta den på en länk. Nu börjar hela hanteringen kännas smått ostabil så dagen efter ringer jag för att kolla att mitt mail kommit fram. Får svaret att det har det säkerligen och att man isåfall skall återkomma dagen efteråt. Att kolla direkt är inte att tänka på.
Andas in…andas ut…
När jag ringde idag fick jag, efter att ha stått i den sedvanliga telefonkön, en smått irriterad kundmottagare i luren som halvt fräsande meddelade att jag minsann inte var den enda som väntar och att jag helt enkelt får vänta på att dom betar av ärendena.
Andas in…andas ut…
AlltsÃ¥ – jag har gjort ett fel i och med att jag parkerat fel. För det fick jag en parkeringsbot. Inget konstigt i det. Jag har betalat in avgiften. Inget konstigt med det. Men sen… Kom igen. Det är 2010 nu och vi lever i Sverige och inte Östtyskland. Jag förstÃ¥r verkligen att en kundtjänst troligtvis inte är den mest motiverande och inspirerande arbetsplatsen men tänk vad lite utifrÃ¥nperspektiv kan leda till.
Till slut en liten fundering. Undrar om jag kan kräva en kontrollavgift av Göteborgs Stads P-bolag för allt kontrollerande och arbete som jag tvingas lägga ner för att rätta till deras felaktiga hantering?
Vardagshumorn presenteras av Com Hem
Ikväll har jag Ã¥ter igen suttit och försökt fÃ¥ min nya och sjukt ostabila 100Mbit-uppkoppling frÃ¥n Com Hem att funka pÃ¥ ett vettigt sätt. Och när jag är som mest frustrerad dyker Com Hem-damerna upp i tv-rutan och avslutar reklamen med ”Det här är RIKTIGT bra och stabila bredband. Det är aaaaalla vÃ¥ra bredband”.
Vardagshumor… Eller om det kanske är vardagstragik…?
Äkta
Vasagatan, Göteborg
Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder bilden.
Erik
Molinsgatan, Göteborg
Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder bilden.
Feskargubben på Vasabron
Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder bilden på din hemsida.
En bra dag på jobbet
Överallt dessa spår av mänsklighetens svinerier
Jag och min dotter har haft väldigt kul under vårt besök i Berlin, ett besök som var vårt första för oss båda. Men det går inte att komma ifrån Berlins, och Tysklands, mörkare historia när man rör sig runt på stan.
Mitt i centrala Berlin ligger det 19.000 kvadratmeter stora Förintelsemonumentet till minne över Förintelsens sex miljoner judiska offer. Monumentet består av 2.711 cementblock i olika höjder.
Visst berörs jag när jag går runt i det stora monumentet, men faktum är att jag nästan berörs mer av de andra livshistorier från nazismens tid som man kan upptäcka om man letar en smula runt om i Berlin.
Några hundra meter från vårt hotell ligger t ex ruinen av den före detta tågstationsbyggnaden Anhalter Bahnhof. Idag finns bara fronten kvar av byggnaden.
Härifrån skeppade nazisterna iväg 9.600, de flesta äldre som transporterades till Theresienstadt, av de 50.000 judar man totalt deporterade från Berlin. Att detta kunde ske samtidigt som man körde all vanlig persontrafik från stationen är smått otroligt.
Tidigare i veckan gick vi förbi Berlinfilharmonikernas konserthus. På platsen framför huset ligger en platta i marken som markerar var huset som var högkvarteret för Aktion T4-projektet tidigare låg. Dessutom fanns historien om T4 uppsatt, vilket var en riktigt dyster läsning.
Under Aktion T4 som pÃ¥gick mellan 1939 och 1941 förde man bort över 200.000 människor till ”dödskliniker”. Stora delar av de som dödades hade fysiska eller mentala handikapp och klassades av nazisterna som inte värda att leva.
Nu pÃ¥ kvällen när jag och min dotter var pÃ¥ väg till tunnelbanestationen sÃ¥g jag fyra kullerstenar av metall vid ett hus. Det var ren tur att jag sÃ¥g dom för dom lÃ¥g där bara mitt där en strid stöm av flanörer gick i sommarvärmen. Jag rös när jag läste vad som stod pÃ¥ dom…
De spÃ¥r av historien och informationsskyltarna som förklarar berör mig nÃ¥t oerhört och gör att tankar gÃ¥r igÃ¥ng över vilka svinerier mänskligheten är kapabel till. Det är fanimej fullständigt jävla ofattbart…
» Förintelsemonumentet
» Anhalter Bahnhof
» Aktion T4
» Se fler av mina bilder från Berlin
Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder någon av bilderna på din hemsida.
Svenska cykelstil-polisen rasar över tyska cykelpolisen
Får det verkligen gå till så här?! Det måste väl bara vara i Tyskland en cykelpolis kan se ut på det här sättet?
Cykel så sliten att den måste vara utplockad från längst in på hittegodsavdelningen, vandrarkängor på fötterna, skandalöst fula cykelkläder och härlische ölmage. Och allt krönt med ett cigarettpaket instoppad mitt på magen innanför den slimmade tröjan för att inte tala om vajerlåset som är lindat runt styret.
Bilden är tagen vid Brandenburger Tor i Berlin. Sen såg vi honom cykla runt på stan under dagen, alltid i knapp styrfart.
My eyes, my eyes!!!!
Vänligen länka tillbaka till denna sida om du använder bilden på din hemsida.
Little Palm Island – en smått overklig men helt magiskt plats
En bit ut i havet utanför Key West ligger ön Little Palm Island. Det här är nog det närmsta jag varit en paradis-ö någonsin. En sån plats!
Inte nog med att restaurangen på ön, som man bara kan nå via båt, var helt magiskt bra. Vi satt dessutom och åt alldeles nere vid strandkanten.
Lite dÃ¥ och dÃ¥ gick smÃ¥ hjortar som kallades ”Key Deers” förbi bara nÃ¥gra fÃ¥ meter frÃ¥n bordet och ute vid bryggan 50 meter bort hoppade enorma tarpon-fiskar efter smÃ¥fisk. Och allt detta till en solnedgÃ¥ng som var helt sanslöst spektakulär. Magiskt!
Först trodde vi att hjortarna var insatta på ön men Key Deers visade sig vara en hotad art av hjortar som med lätthet simmar mellan öarna i The Keys.
» Key Deer
» Tarpon
» Little Palm Island