Kategoriarkiv: Training

Underbar söndagsrunda i turbofart

Strömmen av cyklister till dagens startplats vid Hisingens CK’s klubblokal verkade aldrig ta slut. När det var dags att ge sig av hade 63 cyklister samlats. Inte illa med tanke pÃ¥ att det är sÃ¥ tidigt pÃ¥ säsongen.

Många cyklister på rundorna är kul men nästan ännu roligare tycker jag det är att det är så många nya glada och duktiga cyklister som hittat till klubbens forum och sen ut på rundorna.

Med bara några minuter kvar till starten av dagens runda blev jag värvad som ledare eftersom närmare 40 av cyklisterna ville köra i 26-gruppen. Men bara Roger som ledare hade det blivit en smula svettigt så vi delade upp oss i två grupper.

Eftersom min ursprungsplan var att ”bara Ã¥ka med” idag sÃ¥ blev det lite halvpanik att fÃ¥ reda pÃ¥ hur tusan det var tänkt att vi skulle köra. Räddningen blev Pierre som hade en fin inplastad karta som jag fick lÃ¥na.

Väl iväg var vi 20 cyklister i min grupp, varav väldigt många var helt nya bekantskaper för mig. Men väldigt snart blev det tydligt att det var ett jämnstarkt gäng som jag fått med mig. Och dessutom skitduktiga på att köra.

De 12 milen gick som på räls och jag satt mest och log och bara njöt trots att vi stundtals körde fort som tusan. Det tänkta snittet på 26 km/h blev i slutändan strax över 29 km/h. Men eftersom alla mådde som prinsar var det ingen idé att bromsa utan stå på och bara ha kul.

Tisdagsrunda med Hisingens CK

En sån perfekt avslutning på en tisdag!

Snabbt iväg från jobbet för att hinna byta om och cykla halvmilen till startplatsen. Självklart hittade jag inte en massa saker som jag ville ha med mig och velade en hel del med hur jag skulle klä mig ed tanke på att det var ganska kallt. Allt strulen ledde till att jag kom sent iväg och fick hets-köra för att hinna.

Men jag kom på en smart användning av garmindatorn. Slog in adressen till startplatsen och valde att visa beräknad till till desitnationen. På så sätt behövde jag i alla fall inte pressa på mer än nödvändigt och kom bara nån minut sent.

Det visade sig att det var hela 25 cyklister som samlats. Inte illa för att vara säsongens första veckodagsrunda och det i en ganska rejäl kyla. Men solen sken ordentligt så det var ändå härligt.

Efter att ha kört de fem milen på 1.45 somnade jag med ett stoooooort leende (och trött kropp) på kvällen.

Ännu en film frÃ¥n arkivet – Mjörn Runt 2005

Mjörn Runt är ett motionslopp som körs i Alingsås strax utanför Göteborg i slutet av varje säsong.

1205450198_1205450195_050904_055.jpg

2005 var vi en bra bit över 100 cyklister från Hisingens CK som deltog vilket ledde till att vi fick priset för största deltagande förening. Stundtals kändes det som om det var en klubbrunda vi var ute på eftersom man såg så förbaskat många hck-tröjor ute på banan.

Här är en kort film som jag hittade i min dator där jag som klubbens representant tar emot priset som största klubb.

» Fler bilder från loppet

Vätternrundan förra året

Jag rensade lite i min dator igår och hittade den här filmen som min kompis Kjell filmade vid starten av förra årets Vätternrunda när vi i Team Drylane.com och Borås CA drar iväg från starten klockan 03.42 på morgonen.

Härliga minnen. Bra väder och snabb tid. Vad mer kan man önska sig?

En sak som slÃ¥r mig när jag ser filmen är jag var grymt slimmad förra Ã¥ret…

» Min summering av Vätternrundan 2007
» Bilder från Vätternrundan 2007

Tack till Kjell Bengtsson som filmade.

26 sekunder…

Det var med bestämda steg jag i morse tog mig till Svenska Mässan för att köra mitt sista test för helgen. Som jag skrev om igår var jag grymt peppad att göra ett bättre resultat än det jag presterade i torsdags och fredags.
Christer Hedberg
I torsdags kändes det som om jag avbröt innan jag maxat, men idag var det farligt nära kräk-gränsen den sista biten. Så nog kändes det som om jag nådde mitt max för dagen. Skönt!

Men det är lite lustigt att sitta och pressa sig i en mässmonter. Under de sista minutrarna blundade jag en stund. När jag tittade upp igen sÃ¥g jag att jag snorade en aning. Fasiken va sjukt egentligen att i den situationen tänka ”men sÃ¥ kan jag ju inte göra i montern” och torka bort det samtidigt som mjölksyran sprutar ut i benen och det känns som om ögonen hÃ¥ller pÃ¥ att poppa ur skallen.

Dagens nästa bisarra händelse var att jag direkt efter testet drog pÃ¥ överdragskläderna och tog spÃ¥rvagnen till Hisingens CK’s söndagspinning där jag skulle hÃ¥lla i en timmas Aktivitus-pass. Det var inte direkt med pigga ben jag hoppade upp pÃ¥ den ledarcykeln…

Resultatet av testat då? Tjugosex sekunder längre kört och två slag högre maxpuls, jämför med torsdagens test. Inget revolutionerande, vilket jag så klart inte förväntat mig heller. Men jag gjorde det jag bestämt mig för – körde ända in i kaklet.

Nästa gång det är dags för test skall siffrorna se ännu bättre ut. Men nu får det nog räcka med maxpulstestande för mig på ett tag.

» Aktivitus

Tack till Steve Cook som fotade.

Nu jääävlar! Tredje gången gillt!

Något jag har lärt mig under det senaste året under förberedelserna inför och genomförandet av Paris-Brest-Paris och allt som kom efter loppet är att jag cyklar lika mycket med huvudet som med benen.
Homer
Att gå upp klockan fem på morgonen flera dagar i veckan för att sitta på cykeln klockan sex och köra i två timmar med ett leende på läpparna oavsett om det var bra väder eller uselt regnväder var inga problem alls.

Ett annat exempel är att trots att jag tidigare aldrig kört mer än 40 mil i ett sträck fanns det inte en gnutta tvivel i mitt huvud att jag skulle klara av loppet när jag stod på startlinjen för PBP med 123 mil framför mig. Och detta trots att väderprognosen pratade om regn genom alla 90 timmarna, något som skulle visa sig mer eller mindre slå in.

Jag hade huvudet med mig helt enkelt. Och så klart ett jäkla bra mål att jobba mot.

Väl hemma igen fanns det inte så många mål kvar, i alla fall vad gäller cyklandet. Egentligen är det ju ett sundhetstecken att den nästan löjliga fokuseringen på cyklandet och PBP inte finns där längre. För att jag skulle fokusera så mycket på PBP har min familj fått ställa upp en hel del, och så kan man inte hålla på allt för länge. Men att komma igång med träningen igen var inte helt lätt.

I helgen har jag kört en rad test i Aktivitus monter på cykelmässan i Göteborg. Då kändes det ganska tydligt att skallen inte var med helt.

Trots att jag försökte peppa mig själv i torsdags att kämpa pÃ¥ ända in i kaklet kändes det som jag avbröt för tidigt. Kadensen hann inte ens gÃ¥ ner innan skallen tyckte att det var dags att avbryta. Beige…

På fredagens test var jag på förhand inställd på att resultatet borde bli sämre om man kör test två dagar på raken. Tänker man att det kommer gå åt helvete finns det bara en sak som är säker – det går åt helvete.

Resultatet blev att jag blev förbannad på mig själv och gett mig själva faaaan på att köra stenhårt imorgon klockan 11 när jag skall köra helgens sista testomgång.

Jag struntar egentligen i om siffrorna är bättre än i torsdags, men jag ska banne mig inte gå därifrån utan att känna att jag körde så stenhårt som jag kunde.

Imorgon skall skallen vara med helt enkelt. Nu jäääävlar!!

» Aktivitus

Krigsplanen har anlänt

1199060194_1199060190_full-metal-jacket-sergeant.jpgNu har jag fått mitt nya träningsschema från Aktivitus för de närmsta fyra månaderna.

På onsdag är det dags för mitt första pass inomhus på Fysiken enligt schemat. Underbart att äntligen vara igång igen!

Nästa ”Ã¥terbesök” pÃ¥ Aktivitus testcykel blir pÃ¥ TvÃ¥hjulsmässan pÃ¥ Svenska Mässan i Göteborg i slutet av januari dÃ¥ jag ska köra samma test som jag gjorde i förra veckan.

Fast med den lilla skillnaden att det blir med publik pÃ¥ mässan. Klart annorlunda…

» Aktivitus

Ett fall och en lösning

1198045532_1198045527_ragbraifatguys.jpgIgår var det dags för vinterns första test hos Aktivitus.

Resultatet talade sitt tydliga språk. Mina fyra månaders fantastisk dekadent icke-tränande efter hemkomsten från Paris-Brest-Paris har satt sina löjligt tydliga spår.

Vikten har gÃ¥tt upp med whopping 9 kilo (!!!!!) och testvärdena är allmänt…halvkassa.

Men positivt jämfört med testet jag gjorde innan jag började förbereda mig inför PBP är att mitt hjärta jobbar bättre nu än då.

Så nu är det bara att inse fakta och börja träna. Jag ska INTE in i decitonklubben igen. Det har jag lovat mig själv och det skall jag hålla.

Nu blir det till att köra efter Aktivitus träningsprogram igen så att jag hittar tillbaka till formen. Nästa test blir live på 2Hjulsmässan i Göteborg i slutet av januari. Då ska jag banne mig ha bättre värden än igår.

Kom igen Christer, kom igen!

» Aktivitus

Allt klart inför ett annorlunda spinningpass imorgon

Christer HedbergImorgon skall jag hÃ¥lla i mitt första pass av det som kallas ”Aktivitus-spinningen” i Hisingens CK.

Det här är en hel serie pass som körs varje söndag under hela vintern med mig som ledare. Tanken är att efterlikna att köra med ett personligt träningsupplägg, fast hela gruppen kör med samma upplägg från Aktivitus.

Att förbereda ledandet av de här passen har varit klart annorlunda hur man gör på de vanliga spinningpassen eftersom det hela bygger på olika kadenser (trampfrekvenser) och belastningar. Men jag tror att jag fått till det någorlunda i alla fall.

Det ska bli spännande att se hur det fungerar att få hela gänget att hänga med på borgskalans olika belastningar samtidigt som jag skall hålla i ordning på allt annat. Men det ska nog gå bra.

En annan annorlunda grej är att hela passet, minus 30 sekunder i slutet, skall genomföras sittande. Lite skönt faktiskt tycker jag.

Äntligen är jag igång med träningen igen!

» Hisingens CK’s Aktivitus-spinning
» Aktivitus

Artikel om Team Drylane.com i Velo.se

Christer Hedberg och Pär WesterlindTidigare i veckan hade den svenska cykelsajten Velo.se en intervju med Team Drylanes teamchef Anders där han berättar om teamet och vår retrosatsning under 2008.

Citat som ”Dessutom får jag tillfälle att bygga ytterligare en cykel vilket aldrig är fel.” och ”Mitt eget mål för Vätternrundan 2008 blir att hinna hem till middagen och se snygg ut under tiden!” känns väldigt ”Anders” och heeeelt rätt!

Bilden i artikeln är tagen pÃ¥ vid vÃ¥r teamträff i BorÃ¥s tidigare i Ã¥r. Som vanligt är jag orakad som tusan och ser ut som cykelsportens huligan. Men det är smällar man fÃ¥r ta…

» Velo.se
» Team Drylane

Film från årets Motions 6-dagars

En av motionscyklingens höjdpunkter under Ã¥ret är Motions 6-dagars i juli. Under sex dagar bjuds man pÃ¥ superfin cykling i trakten kring Laholm. Och HallandsÃ¥sen…

Martin Tornblad i Hisingens CK har lagt ut en massa filmer frÃ¥n tvÃ¥ av etapperna. I en av filmerna swoshar jag förbi. Spola fram till 45 sekunder sÃ¥ syns jag. Jag lovar…jag syns…

Nu kommer jag säkert få skäll av Garry Jones för att jag kör i klunga utan att hålla i styret. Men det är smällar man får ta.

» Fler filmer från M6
» Motions 6-dagars

Tillbaks i spandex igen

Igår på Rosa Bandet-spinningen var första gången på många många veckor som jag körde nåt som kan liknas vid en träning.

Jag hade visserligen mest till uppgift att sköta rapporteringen på hemsidan och på alla olika cykelforum på nätet men lyckades klämma in lite trampande här och var. Inklusive de två timmarna då jag var ledare tror jag att jag fick ihop strax under fyra timmars trampande.

Att motivation är nÃ¥got som är mÃ¥ste till blev väldigt tydligt. Förra vintern satt jag pÃ¥ spinningcykeln pÃ¥ Fysiken dagar i veckan och köra superdiciplinerade egna pass tidigt tidigt pÃ¥ morgnarna. IgÃ¥r hade jag svÃ¥rt att hÃ¥lla tankarna pÃ¥ plats när jag körde kompisarnas pass. Inte för att deras pass var dÃ¥liga eller trÃ¥kiga, för det var dom verkligen inte, utan för att motivationen var lÃ¥g. FÃ¥r göra nÃ¥t Ã¥t det där…

Mitt egna pass gick i alla fall helt okej med tanke på att mina förberedelser varit väldigt korta. Jag är ju långt ifrån en erfaren spinningledare men man får göra så gott man kan. Lagtempokörning med vrål och skrik bland cyklisterna piggar alltid upp.

Att jag är totalt ur form kändes ocksÃ¥ väldigt tydligt när jag tog i pÃ¥ mitt pass. Jääääklar va kroppen började skrika ”Men duuuuuu…. till mig. Men jag tog mig i mÃ¥l! Och efter en massa mat och dricka efterÃ¥t blev jag nÃ¥gorlunda människa igen.

Men trots allt det här ”halvgnället” mÃ¥ste jag säga det här: Jäklar va kul det var i helgen!

» Rosa Bandet 24 timmars-spinning

Så kom träningssuget igen

Näääääää nu börjar jag få krupp av att inte träna!!

Sen jag kom hem från Frankrike har jag tränat en enda gång. Och knappt då ens eftersom det bara kändes trist och tråkigt när jag cyklade sist.

Men med Rosa Bandet-spinningen i antÃ¥gande börjar träningssuget Ã¥tervända sÃ¥ sakta. Och det behövs… Dekadensen har varit total under min viloperiod.

Det enda som oroar mig lite smått är att det fortfarande känns lite underligt i mina knän. Men om jag rullar igång försiktigt ska det nog gå bra. Mot Fysiken igen!

Forza Christer!

Uppe pÃ¥ hästryggen igen. Men nu räcker det…

Idag satt jag i olika möten på jobbet från klockan kvart i sju på morgonen till fem på eftermiddagen. När sista mötet var över tittade jag ut genom fönstret och såg att det var helt fantastiskt fint väder ute.

Trots att jag fÃ¥tt frÃ¥gan ”har du börjat cykla igen efter loppet ännu?” pÃ¥ varenda möte under dagen och alltid svarat ”Nä, nu fÃ¥r det räcka för i Ã¥r” började det rycka i cykelbenen när det var dags att gÃ¥ hem.

Så det blev en kort runda på en timma innan middagen.

Första halvan kändes toppen men när det var dags att vända hemåt kändes det väldigt mycket att det nog var dags att trots allt låta cykeln stå för resten av året. Istället för att cykla och njuta av det fina vädret handlade det mer om att ta sig hem.

Som tur var blev jag omkörd av tre ”efter-jobbet-krigare” som körde som tokar pÃ¥ väg hem frÃ¥n jobbet. Jag hakade pÃ¥ dom de sista fem kilometrarna och dammade pÃ¥ och blev till och med rejält svettig pÃ¥ köpet.

Förutom att det inte kändes ”jippie!!!” rent mentalt när jag cyklade sÃ¥ började kroppen knarra misstänkt mycket ganska snabbt. ArmbÃ¥garna klagade, vänster knä började kännas av och baksidan av höger knä stramade pÃ¥ ett skumt sätt. Och under den sista milen började till och med ryggen klaga. Det händer inte ofta.

Jag tolkar det här som att kroppen säger ”grabben, ta det luuuugnt nu” och lyssnar pÃ¥ det. Totalt blev det nästan prick 750 mil körda i Ã¥r, vilket är sanslöst mycket mer än jag nÃ¥nsin kört under ett Ã¥r tidigare.

Så nu åker cykeln in i förrådet för säsongen. Men fint väder var det ta mig tusan!

Film och bilder från dagens introduktionsrunda

Idag var jag en av ledarna pÃ¥ Hisingens CK’s introduktionsrunda. De här rundorna brukar vara riktigt trevliga, och idag var inget undantag.

Vi var två ledare och 12 deltagare som gav oss ut på en fem mil lång solig runda där vi gick igenom hur det fungerar att cykla i grupp.

Här är en film med lite foton och en film från rundan.

Tack alla som var med!

» Hisingens CK

600 körda mil och tecken från ovan

På dagens söndagsrunda med Hisingens CK passerade jag 600 körda mil under 2007. Jämfört med min ursprungsplan ligger jag 100 mil back men det är inget som gör mig nåt, det känns riktigt bra inför Paris-Brest-Paris!

Ibland känns det som man får tecken från en högre makt när man cyklar. Två exempel: När jag var ute och körde en runda för ett tag sen passerade jag min arbetskamrat Anders hus. När jag tittade ner på cykeldatorn såg jag att den visade 66,6 km.

Till dagens runda hade SMHI utlovat sommarens första riktigt stora sol över Göteborg. Pyttsan!! Det var grått och småfuktigt väder hela vägen, förutom tre ynka minuter då vi körde genom Lindome – vilket också var exakt då jag passerade 600 körda mil.

Vad kan vi lära oss av det här..? Som jag ser det mÃ¥ste nÃ¥n där uppe gillar att jag cyklar. Och sÃ¥ ska man passa sig jäääääkligt noga för min arbetskamrat Anders. Men det var väl det jag alltid misstänkt…

Morgonrunda med förhinder

Idag stod morgonrunda i Vårgårda med Roberto Vacchi, och av Erik Fåglum Petterson och lite andra kul cyklister på schemat. Efter att ha sett till att komma igång snuskigt tidigt utan att väcka resten av familjen, samlat ihop alla cykelprylar, packat in cykeln i bilen och kört några kilometer satte jag på mobiltelefonen.

DÃ¥ kom sms’et: ”Ösregn i VÃ¥rgÃ¥rda. Inställt”.

Inställt!? För lite regn!? Såna jäkla solskenscyklister!!

DÃ¥ har dom inte cyklat i Göteborg. Här är ju den numera klassiska cykelparollen ”Regn är bara flytande solsken”.

Men på nåt sätt var det ändå helt rätt i sammanhanget. Hela den här sommaren har ju varit rejält kass med uselt väder hela vägen, så varför skulle det vara annorlunda nu liksom?

Så nu är allt inplockat här igen och dagen kommer ägnas åt de tusentals detaljer som är kvar att fixa innan avfärden mot Frankrike.

M6 07: Årets skönaste cykelvecka är över

Nu är jag hemma igen efter en veckas intensivt cykelåkande i trakterna kring Laholm. Cykeldatorn visar 78 körda mil under veckan.

Motions 6-dagars är banne mig det trevligaste loppet under året. Vätternrundan har sin charm, fast det är en helt annan charm. Där man i Motala har 16.000 startande har man i Laholm strax över 200 deltagare. Det och faktumet att man cyklar tillsammans under sex dagar gör att det blir en helt annan stämning än på andra lopp. Vänern Runt är nog det lopp som kommer närmast.

Att man serverar pannkakor i depåerna varannan dag är en riktig höjdare. Och de dagar man inte kör med pannkkor är det syltmackor. Cyklister som annars swishar förbi allt vad depåer heter på andra lopp sitter och smaskar i sig av godsakerna under Motions 6-dagars.

Detta var mitt andra M6. Sist jag körde var 2005 och jag var ganska färsk tillbaka i sporten. Jag minns distanserna den gången som långa och backarna som sanslöst jobbiga. I år gick allt mycket lättare, vilket det också borde med tanke på mitt tränande det senaste året. Jag är långt ifrån en fartkanon men det går helt klart mycket lättare i år. Härligt!

Vädret i år kan knappast anklagas för att ha varit i världsklass. Regn i princip nån gång på varje etapp och några gånger rejält hällregn. Men humöret har varit på topp hos de flesta deltagarna i alla fall.

Deltagarna ja… En hel del kände jag sen innan men en del visade det sig att jag bara pratat med pÃ¥ olika träningsforum pÃ¥ nätet. Att fÃ¥ fysiska ansikten pÃ¥ alla var riktigt trevligt. Fredrik pÃ¥ Cykelklubben.se och hans föräldrar ordnade en supertrevlig grill- och mingelkväll en bit utanför Laholm en kväll sÃ¥ där fick man ännu fler trevliga cykelkompisar. Heja internet!

Det är lite underligt att man i byn helt verkar vilja ignorera att man har över 200 hungriga och trevliga cyklister i en vecka hos sig. Restaurangerna verkar mest förvÃ¥nade över att dom fÃ¥r in sÃ¥ mÃ¥nga gäster som frÃ¥gar efter pasta och en del har till och med stängt. Snacka om miss…

Sämst i år var då innan jag drämde i asfalten på tredje etappen. Efter att ha landat på magen och sidan rullade jag runt och kände igenom hela kroppen för att se om nåt var sönder. Som tur var blev det bara en massa goa skrapsår. Jag hade verkligen supertur i oturen för jag kunde lika väl ha slagit mig lika illa som killen som vurpade först. Han bröt skulderbladet. Känslan av illamående resten av rundan var inte speciell skön, men det funkade ju i alla fall att ta sig runt. Och resten av veckan stördes jag inte alls av det.

Bäst under veckan? Det måste nog ha varit de stunder då jag låg med i en lagom stor klunga som flög fram i hög fart och hela tiden jobbade för varandra och där alla var på gott humör. Då är cykelåkningen underbar!

NÃ¥gra fÃ¥ gÃ¥nger kom jag med i klungor som hade lite för mÃ¥nga ”smÃ¥pÃ¥var” som domderade om allt möjligt men det brukade lösa sig ganska snabbt, antingen genom att dom rullade förbi en depÃ¥ som jag gick in i eller genom att nÃ¥n helt enkelt bad dom lägga ner attityden och börja le en smula istället.

Tidigare i år hade jag lite problem med mina hälsenor men det klarade jag mig helt ifrån under M6, vilket känns oerhört skönt inför PBP. Samma sak med skav i baken. Trots hällregn och genomblöta kläder klarade jag mig helt ifrån skav.

Sex dagars cyklande mitt i semestern. Är det så sunt? Jag vet inte, men trevligt hade jag! Kommer jag tillbaks? Absolut! Vi ses igen Laholm!

Nu ska jag bara ta mig an den stinkande högen av cykelkläder…

» Laholmscyklistens hemsida
» Cykelklubben.se
» Mina tidigare artiklar från M6 2005

Bilderna på mig och tandemcykeln är fotograferade av Daniel Petersson och bilden på hejaramsan i asfalten är fotograferad av Anne Mari Nedavska. Stort tack till båda!

M6 07: Bergsetapp och tre (!) middagar

Idag var det dags att ta sig an Hallandsåsens olika stigningar. Upp och ner och ta mig tusan – riktigt bra väder!

Vi blev en grupp på åtta cyklister som körde ihop och hade skitkul både uppför och nerför. Det kändes riktigt proffsigt att ha publik (om än få) i en del av de längre backarna. I en backe hade man till och med skrivit namnet på sina favoriter (dvs familjemedlemmar) i asfalten. Coolt!

Mina föräldrar hade tagit sig ner till Laholm och stod och hejade längs banan. De sista milen hade vi dom som ”servicebil” (helt enkelt eftersom dom inte kund köra om oss pÃ¥ de smala vägarna) efter oss. Min mamma sa efterÃ¥t att hon blundade när vi körde utför. Dagens toppfart för min del blev 76.2 km/h. Yahoo!!

Och sÃ¥ var det det här med de tre middagarna…

Efter jag gÃ¥tt i mÃ¥l bjöd mina föräldrar mig pÃ¥ middag i den nyöppnade laxrestaurangen här i Laholm. Och pÃ¥ vägen tillbaks hittade vi ett ställe som sÃ¥lde nygräddade vÃ¥fflor. Det var middag, och efterrätt nummer ett…

Väl tillbaks i huset som vi lÃ¥nat var det dags för den vanliga middagen. Det blev ingen större portion av den goda indiska maten men visst gick det ner en del. Och sen Haägen-Dazs till efterrätt. Middag nummer tvÃ¥…

Senare pÃ¥ kvällen hade sajten Cykelklubben.se bjudit in oss att hänga med pÃ¥ en grillkväll ute pÃ¥ landet strax utanför Laholm. Vi blev runt 50 cyklister som hade trevligt och Ã¥t en massa god hemmalagad grillad mat. Middag nummer tre…

Och det skumma är att jag lätt skulle kunna äta mer nu.

» Cykelklubben.se

M6 07: Vilodag och ösregn

Idag har vi vilodag på M6. Fasiken va skönt!

Vi var ett gäng hck’are som tjuvstartade redan igÃ¥r genom att Ã¥ka till strandhotellet pÃ¥ Mellbystrand och lyssna pÃ¥ Peter Wahlbeck, Johan Rheborg, MÃ¥rten Andersson, Henrik Schyffert och tvÃ¥ tjejer som jag inte minsn namnet pÃ¥ (och som om jag ska va ärlig inte var nÃ¥t vidare kul heller…) Roligast var Rheborg men Wahlbeck, som jag inte ens brukar tycka är kul, var helt grym han ocksÃ¥. Kul!

Senare i eftermiddag är det dags att släntra ner till vandrarhemmet för att kolla på dagens etapp av touren tillsammans med en massa andra M6-cyklister.

IgÃ¥r nÃ¥ddes vi av beskedet om att cykelvärldens Bondskurk #1, Alexander Vinokourov är näst i raden av proffscyklister att torska dit för doping. Kanske var ändÃ¥ Borats bild av Kazakstan den sanna för maken till blÃ¥st manöver fÃ¥r man ju leta efter. Idiot…

Det blev en sen natt igÃ¥r sÃ¥ det är inte direkt Kazakisk folkdans pÃ¥ schemat i övrigt här i huset. Segt och slappt och bara…lugnt. Och ösregn ute (sÃ¥ klart).

Skrapsåren från vurpan är helt okej, men nu har det börjat kännas i vänster handled och nacken. Men inget som gör att jag inte kan cykla som tur är.

Imorgon väntar Hallandsåsen!