Idag var det dags för de mer rejsiga cyklisterna att köra av sig lite testosteron på en tävling i byn Ariany några mil från vårt hotell. Vi dödliga körde en runda innan. Jag valde att hänga med i mellangruppen som trots att den var väldigt stor flöt på nåt fantastiskt bra. Mycket beror det på de suveräna cykelguiderna som finns på plats. Bosse Sjöberg är alltid en grym klippa men även de andra är riktigt bra. Flera av dom är gamla erfarna tävlingscyklister, vilket märks.
Dagens fika var på torget i Petra. De sista kilometrarna fram till byn blev det ett betydligt högre tryck i klungan vilken gjorde att pulsen steg i samma takt som smilet blev bredare. Fasiken va gott att kunna klämma i och känna att man hänger med!
När vi kom fram till Ariany skulle eliten och juniorerna precis starta. Vi stod en bit frÃ¥n ”kilometer noll”. Snacka om grymt arrangemang för att vara en ”bytävling”. Först kom runt 10 motorcyklar, sen nÃ¥gra polismotorcyklar, sen cyklisterna följda av en rejäl karavan med ambulanser och servicebilar. Grymt!!
De större cyklisterna körde två varv på en femmilarunda. Under tiden körde de yngre klasserna ett GP-lopp på en enkilometersbana inne i byn. De minsta körde ett var och räckte knappt upp till ramen. Men nog fasiken gjorde vinnaren en seriös segergest och räckte upp båda händerna. Strongt jobbat av en knatte. Fast coolast av alla kidsen var lillgrabben som skulle köra tre varv som slängde vattenflaskan på varvningen inför sista varvet. Han var min hjälte!
På torget var det en riktigt skön stämning med gamla gummor och farbröder som plockat fram gamla pallar som dom satt och kollade på tävlingen och softade på och en herrans massa småglin som skränade och viftade md spanska flaggor gjorda i plast. Och på caféerna kunde man köpa glass, grymma mackor och Coca Cola. På storbildstv inne i ett av fiken visade man Pro Tour-cykling. Toppklass!
Det var en hel del svenskar som deltog i tävlingarna. Mattias, Fredric och Stefan frÃ¥n Mölndals CK deltog i elittävlingen och trodde inför starten att dom skulle flyga av ganska snabbt (eller sÃ¥ var det bara nÃ¥t dom sa…) men vid första varvningen swishade Stefan förbi i den lÃ¥nga mÃ¥lrakebacken i grym stil med ett rejält plÃ¥gat fighterface. Mattias satt alldeles bakom i klungan. Fredric hade tyvärr tappat kontakten med klungan och valde att hoppa av efter första varvet. Med tanke pÃ¥ tiden klungan körde det första varvet fattade man att dom hade haft ett rejält tryck ute pÃ¥ rundan.
Både Stefan och Mattias satt bra med i klungan även vid målgången med Stefan strax före Mattias. T-Mobile-proffset Emilia Fahlin kom i mål med klungan också. En film från tävlingen kommer vad det lider.
Nöjda efter en riktigt skön dag i solen med massor av kul cykeltittande rullade vi hemåt tillsammans med familjen Harring och lite andra cyklister från MCK och Örebrocyklisterna. Dagens runda blev 102 kilometer lång. Underbart!
Under kvällen fick jag klämma på en Cervélo SLC-SL-ram som danska cykeltidningen Cykelmagasinet har för test. Sanslöst fin och sanslöst lätt. Jag vet en viss Olgarsson som vill ha en sån..
Imorgon är det dags för ”Stolleprovet”, dvs fight uppför stigningen Sa Calobra, där vi som bor pÃ¥ hotellet kan utmana proffset Claus Michael Møller. Jag skall cykla dit och titta men kommer inte att ställa upp. No way. Jag mÃ¥ va knäpp, men även jag har gränser.
Men belöningen med att åka dit och kolla är att man kan köra den sköna uförslöpan ner till Pollenca efteråt.
Yahooooo!!!!
» Cervélo 
Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!
Det var med en hel del ambivalens jag startade idag. Skulle jag köra lugnt och platt med Kristina och Kents gäng eller gå med på lilla bergsturen som Bosse Sjöberg var ledare för? Till slut blev det bergen som lockade. 
Efter gårdagens strul längs banan hade både jag och Ulf fixat en runda i förväg. I slutändan blev det Ulfs runda som vi valde.
Idag hade vi en runda på 150 km planerad med stopp i Petra där en massa svenska cyklister stämt träff för fika. Men efter att ha kommit iväg sent och haft ett evigt tjafs om vägval i i princip varje större korsning började tiden rinna iväg för att hinna fram till fikat så vi fick korta av rundan en smula. 
Flygresan gick bra och vädret sÃ¥g lovande ut när vi anlände. I terminalen fanns en stor dörr som det stod ”Cykelutlämning” pÃ¥ sÃ¥ där ställde jag mig. Dörrarna öppnades och en lastbil med alla cykelväskor rullade fram. Min lÃ¥g överst. En tanig spanjorska pÃ¥ kanske 1.50 stegade fram och hade tydligen uppgiften att lasta av vÃ¥ra cyklar. Att min cykeln lÃ¥g i hennes huvudhöjd verkade inte vara nÃ¥t problem. Fast problem blev det när hon skulle lyfta ner den. Självklart orkade hon inte sÃ¥ hennes blixtsnabba lösning blev att helt enkelt…putta ner transportväskan frÃ¥n lastbilen. SÃ¥ med ett rejält krash Ã¥kte den i cementgolvet varpÃ¥ ena hörnet av väskan sprack. Tjejen ryckte pÃ¥ axlarna och fortsatte lasta av cyklar. Viva España! Snacka om att jag var glad över att jag packade cykeln sÃ¥ noga!
Sugen på att hänga med och cykla på Mallorca under påsken? Då är det hög tid att boka resan nu. Pia på Life & Style har en del platser kvar, men det gäller att hugga dom snabbt om du vill med.